Visning av Gamla riksarkivet

20 03 2009
gamla_riksarkivet

Foto: Tobias Sjödin (SFV)

Under våren anordnar Statens fastighetsverk (SFV) guidade visningar av Gamla riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm. Visningarna sker vissa lördagar och söndagar kl 13.30 och 15.00 med start den 21 mars. Antalet platser per visning är begränsat. Bokning sker via: www.upplevmer.se

Gamla riksarkivet har stått tomt i 40 år i väntan på rätt hyresgäst. Det senaste året har delar av huset använts vid inspelningen av filmen ”Män som hatar kvinnor” (av Stieg Larsson). SFV undersöker nu om byggnaden ska kunna användas till barnkulturhus.

Annonser




Vilken byggnad borde fått Kasper Salinpris?

18 03 2009

Rösta på Sveriges bästa byggnad som borde fått arkitekturpriset Kasper Salin. Sedan 1962 har Kasper Salinpriset delats ut till en ny byggnad. Genom åren är det många fina byggnader som inte har kommit med. Den nya tidskriften Mellanrum vill därför uppmärksamma dessa med en tävling om ”den bästa byggnaden som inte vunnit Kasper Salinpriset”.

Omröstningen pågår fram till den 31 mars. Vinnaren tillkännages i samband med en liten gala i Stockholm under april.

En jury har nominerat 21 byggnader som är färdigställda under de år Kasper Salinpriset delats ut, det vill säga mellan åren 1962 och 2008. Fem av de nominerade är från 1960-talet, sju stycken från 1970-talet, lika många från 2000-talet och en vardera från 1980-tal och 1990-tal.

Bland byggnaderna finns ett fritidsområde på Gotland, konserthuset i Uppsala, Turning Torso, Kulturhuset i Stockholm, S:t Petri kyrka i Klippan, Haparanda kyrka, Birka museum, Arrheniuslaboratoriet i Stockholm och Baronhouse på Österlen.

Se alla 21 byggnaderna och delta i röstningen på betong.se

Ett urval av de nominerade byggnaderna. Samtliga bilder kommer från betong.se





Kulturhusens dag om Sverige-Finlands historia

5 03 2009

Den 13 september blir det Kulturhusens dag. Årets tema är ”Sverige-Finland, en delad historia” med anledning av märkesåret 1809. För 200 år sedan delades Sverige och Finland efter att ha varit ett land i flera hundra år.

Riksantikvarieämbetet och Sveriges hembygdsförbund välkomnar nu alla att delta som vill öppna och visa byggnader och kulturmiljöer som bär spår av det gemensamma svensk-finska kulturarvet i Sverige. Låt besökarna upptäcka den historia och de traditioner som vi delar med Finland. Ämbetet vill ha in din anmälan senast den 15 juni. Läs mer om Kulturhusens dag 2009.

kulturhusensdag2009_logga





Debatt kring lagtolkning blir riksangelägenhet

1 03 2009

I Värmlandstidningarna och på Operation Karlstads stadsmiljöblogg har man den senaste tiden kunnat följa debatten om det numera riksbekanta mintgröna radhuset på Stockfallet i Karlstad. Ärendet med det mintgröna huset och tolkningen av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer blir nu en riksangelägenhet.

radhus_stockfallet

Radhusen på Stockfallet med det mintgröna huset. Foto: Helena Karlsson, NWT.

Bakgrunden är att en familj har målat om, lagt till fönsterfoder samt byggt till sitt 1970-talsradhus. I efterhand ansökte de om bygglov för förändringarna. Karlstad kommun sade nej, eftersom de anser att omfärgningen och fasadförändringarna är så omfattande att de strider mot områdets karaktär. (Källa: nwt.se)

Ägarna till radhuset överklagade till länsstyrelsen, som nu går på deras linje. I förra veckan kom länsstyrelsens besked och kommunens beslut upphävs, utom när det gäller två rombformade fönster. Huset på Stockfallet behöver inte återställas eller målas om. Det är andra gången på kort tid som Karlstads kommun får bakläxa i ett bygglovsärende. (Källa: vf.se)

Husägarna jublar förstås över länsstyrelsens beslut. Men på Karlstads kommun är man inte lika nöjda. Kommunen anser att omfärgningen och fasadförändringarna är så omfattande att de strider mot områdets karaktär. Enligt Håkan Holm (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, kommer beslutet från länsstyrelsen att få stora konsekvenser, såväl i Karlstad som i resten av landet. (Källa: vf.se)

Karlstads kommun anser att ett ommålat och delvis ombyggt radhus på Stockfallet är ett svartbygge. Länsstyrelsen anser i huvudsak motsatsen. Nu har frågan blivit en riksangelägenhet, då Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver på för att få ett prejudikat eftersom man anser att lagen är oklar. (Källa: nwt.se)

– Det här har blivit ett pilotfall för hela Sverige, säger Håkan Holm. Det råder ju total förvirring om hur man ska tolka lagen. Men det är tråkigt att enskilda nu får sitta emellan. Vi är beredda att överklaga till länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten. Vi vill ha en lagstiftning som vi kan tolka, säger Håkan Holm till Nya Wermlandstidningen.

Villaägarnas riksförbunds chefsjurist är radhusägarnas ombud. Efter diskussionerna om det mintgröna huset på Stockfallet kommer förbundet att hålla bygglovsinformation den 26 mars i Karlstad. (Källa: SR P4 Värmland)

Läs om Huset som inte får vara GRÖNT! i Villaägarna nr 1, 2009.





Katrinetorps gård får Helgopriset

28 02 2009

Statens fastighetsverks arkitekturpris, Helgopriset 2008, går till Östra magasinet på Katrinetorps gård utanför Malmö för en långsiktig och lyhörd renoveringsstrategi där nya funktioner skickligt förs in i en gammal anläggning. Genom renoveringen har magasinets autenticitet bevarats.

katrinetorps_gard_flygel

Östra flygeln på Katrinetorps gård. Foto: Katrinetorps gård

Katrinetorps gård byggdes i början på 1800-talet som ett landeri till en av stadens välbärgade familjer. Malmö kommun äger och förvaltar gården. Den består idag av en huvudbyggnad, två flyglar, en ladugård, en stallbyggnad samt en rekonstruerad trädgård.

Bakom det vinnande bidraget står arkitekt Ulf Ernfors, BYGG-A Ernfors Jacobsson Arkitekter, stadsantikvarie Anders Reisnert samt förvaltare Torgil Brönmark på Fastighetskontoret i Malmö stad.

Helgopriset är Sveriges största arkitekturpris och delas ut vart fjärde år för bästa restaurering, komplettering, ombyggnad eller tillbyggnad av ett äldre byggnadsverk beläget i Sverige. Prissumman är på 150.000 kr.

Se tidigare inlägg om vilka renoveringar som var nominerade till priset. Läs mer om arkitekten Helgo Zettervall.





Fasadrenovering behövs på Slottet

23 02 2009

slottsfasad_450

Stockholms slotts fasad har skulpterad gotländsk sandsten som på flera ställen har långtgående vittringsskador. I början på februari satte man upp nät för att skydda mot nedfallande sten. Nu måste man göra något åt fasaden för att inte originalarbeten i natursten från slutet av 1600-talet ska förstöras totalt.

slott_skulptur

Foto: Mikael Traung

Statens fastighetsverk (SFV), som förvaltar slottet, har gjort en förstudie om slottets yttre renoveringsbehov. Där står bland annat att vissa partier har vittrat så mycket att man inte längre kan se den ursprungliga formen och detaljer. Det gäller framför allt de mest utsatta delarna av fasaden, som balusterdockorna i räcket på taket och vissa skulpturer och fönsteromfattningar. Men i skyddade lägen är originalstenen i mycket bra skick.

En fasadrenovering beräknas kosta omkring 220 miljoner kronor och tar ca 20 år att genomföra. Men innan den kan börja krävs 2-3 år med dokumentation och förarbeten. SFV har nu begärt pengar av regeringen för upprustningen.

Det var 50 år sedan slottet senast genomgick en renovering. Sedan dess har man underhållit och reparerat där det behövts. I förstudien konstaterar SFV också att det krävs ett bättre långsiktigt underhåll av slottets fasadsten.

slott_balusterdocka

Foto: Mikael Traung

FAKTA
Den gotländska sandstenen (Burgsvikssandsten) var populär i slottsbyggena på 1600-talet. Den har använts som byggnadssten, till skulpturer, spisar, altaruppsatser och takflis. Under tidig medeltid användes den till dopfuntar och kyrkobyggen på Gotland. Den är porös och mjuk och kan vittra ned ganska snabbt om den utsätts för regn eller snö. Sandsten tar upp vatten kapillärt och kan sprängas sönder om det fryser när den är vattenmättad. Föroreningar, salt och svavel (sulfat) tillsammans med vatten ger andra skador som exfoliering och gipskrustor. Källa: Stenen i tiden (Natursten i byggnader). Riksantikvarieämbetet, 1996.





Utredning om kulturfastigheter

21 02 2009

kulturfastighetsutredning_omslag1Igår presenterades Kulturfastighetsutredningen där Statens fastighetsverk (SFV) lämnar förslag på vilka kulturfastigheter som långsiktigt bör förvaltas av staten. I utredningen har SFV utvärderat de kulturhistoriska värdena för sammanlagt 550 fastigheter.

Kulturfastighetsutredningen ger regeringen ett beslutsunderlag för vad som ska ingå i statens kulturhistoriska fastighetsportfölj och hur fastigheterna kan förvaltas långsiktigt och effektivt. Uppdraget har genomförts i samråd med Fortifikationsverket, Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Sjöfartsverket.

Arbetet har skett i nära samarbete med RAÄ som har utarbetat en värderings- och urvalsmodell bestående av tre delar:

  • kriterier för statligt ägande som fokuserar på att ge medborgarna tillgång till vårt gemensamt ägda kulturarv,
  • vilka historier fastigheterna berättar,
  • säkra att det framtida fastighetsbeståndet är representativt utifrån kriterierna geografi, genus, klass, generation och etnicitet.

Av de 550 bedömda fastigheterna föreslås att 90 procent stannar i statens ägo av kulturhistoriska skäl. Idag förvaltas de av SFV, RAÄ, Fortifikationsverket och Sjöfartsverket. SFV ser gärna att förvaltningen samlas i en organisation. Trots sina kulturhistoriska värden lever ett femtiotal fastigheter inte upp till kriterierna. Utredningen framhåller dock att det kan finnas andra skäl för att staten äger, som att en kulturmiljö är donerad eller utgör landshövdingsresidens.

För de fastigheter som idag förvaltas av SFV och som föreslås ingå i fastighetsportföljen är underskottet cirka 400 miljoner kronor per år. En stor utgift som kommer är upprustningen av fasaden på Stockholms slott. Den håller på att falla i bitar nu och renoveringen kostar minst 220 miljoner kronor.





Lediga lokaler hos SFV

15 01 2009

Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar statligt ägda kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 300 av dem presenteras i den nya boken ”Halva kungariket är ditt – svenska folkets kulturarv” (Gullers förlag).

Just nu har SFV flera lediga kontorslokaler i spännande miljöer att hyra. De säljer också ut en del av sina modernare fastigheter. På listan med lediga lokaler att hyra finns:
bankhuset_drottninggatan_4

  • Bankhuset, Drottninggatan i Stockholm (mittemot Rosenbad)
  • Oxenstiernska palatset och Beijerska huset, Gamla stan i Stockholm
  • Gamla Riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm
  • Gävle slott
  • Uppsala slott
  • Länsresidens i Kristianstad, Växjö, Visby och Östersund
  • Dalarö tullhus, Haninge kommun

Ovanstående är huvudsakligen kontor och butikslokaler, men SFV hyr även ut lägenheter i House of Sweden, Washington.

Foto: SFV





Svenska neonskyltar

8 01 2009

norstedts1Reklamskyltar i neon har funnits i Sverige sedan december 1924. De första fanns i Stockholm hos DN:s kontor vid Stureplan och hos NK på Hamngatan.

Tidigare fanns lysande reklamskyltar gjorda av glödlampor, som kom 1908-1909. Den första var tandkrämsreklamen för Stomatol, också den i Stockholm.

På webbplatsen Svenska neonskyltar har Freddy Johansson gjort en kulturgärning och samlat bilder på neonskyltar. Han har dokumenterat neonskyltar sedan 1996, vissa av dem har redan försvunnit från byggnaderna. I hans bildarkiv finns nu drygt 2000 foton på gamla (och några nya) neonskyltar från hela Sverige.

Vill du veta mer om ljusreklam och neonskyltarnas historia rekommenderas artikeln Lysande ord och tecken av Jan Garnet i det senaste numret av Byggnadskultur (2008:4).

Årets skylt 2006 – Norstedts förlag på Riddarholmen. Bilden är tagen i mars 2006 då de nygamla skyltarna just tänts för första gången i samband med en förlagsfest. De äldre skyltarna sattes upp 1944 och togs ned på 1990-talet. Foto: bloggredaktören.





Bohus fästning 700 år

28 12 2008

bohus_fastning

På nyårsafton tänds 700 marschaller på Bohus fästning i Kungälv. Detta blir avslutningen på jubileumsåret för den 700 år gamla fästningen. Marschallerna kommer att finnas längs murar och vallar och tänds från kl 16.00.

Bohus grundlades 1308 av den norske kungen Håkon Magnusson. Fästningen har hållit för flera belägringar, men skadades svårt 1658. I slutet av 1600-talet reparerades fästningen under ledning av Erik Dahlbergh.

Reparationer utfördes även under 1700-talet, men sedan började Bohus fästning förfalla och 1789 avfördes fästningen från försvaret.

Byggnaden plundrades sedan på byggmaterial från murverken, vilket stoppades först på 1830-talet efter ingripande av kung Karl XIV Johan.

Nu förvaltas Bohus fästning av Statens fastighetsverk, som har genomfört flera restaureringar genom åren.

Fakta från SFV. Bild från webbplatsen Fästningarnas fest (Södra Bohusläns turism).