Finansiering av vårt byggda kulturarv

2 02 2012

Ingela Pålsson-Skarin, arkitekt och forskare i byggnadsvård vid Lunds tekniska högskola, har i en ny avhandling granskat hur åtta olika länder finansierar sina restaureringsprojekt. Hon har också tagit fram en finansieringsmodell för det byggda kulturarvet.

Det har aldrig funnits så många omistliga kulturbyggnader som det gör i dag. Men vad är det som avgör om vi bevarar eller river?

För att säkra byggt kulturarv måste pengar finnas för att tillgodose ett kontinuerligt underhåll. Byggnader med stabilt värde blir renoverade, men värdet i själva byggnaden, eller tolkningen av vad som utgör värdet, kan variera över tid.

Finansiärers drivkrafter, liksom kulturarvsfinansieringens mekanismer, är antingen emotionella eller finansiella, men i Sverige är drivkrafterna inom kulturarvsekonomin svaga.

I Sverige har staten monopol på kulturarvsfinansieringen; ideella och privata initiativ är nästan obefintliga. Donationer till renoveringar är skattebelagda och inte avdragsgilla. I övriga länder i studien strävar man efter en samverkan mellan statlig och privat finansiering.

Läs mer i avhandlingen ”A finance model for the built cultural heritage – Proposals for improvements of future heritage economics” som Ingela Pålsson-Skarin försvarade i december 2011. Den finns i fulltext (pdf) hos LTH.

Källa: Stelbent finansiering utarmar svenskt kulturarv (Lunds tekniska högskola 2/2)





Knappt 13 miljoner till kulturforskning

11 01 2012

Riksantikvarieämbetet har beslutat om fördelningen av årets forsknings- och utvecklingsmedel för kulturarv och kulturmiljövård. 23 projekt och uppdrag får dela på 12,8 miljoner kronor. Exempel på projekt:

  • Förstudie: Hållbar förvaltning av kulturarv (500.000 kr)
  • Kalejdoskop – sätt att se på kulturarv (450.000 kr)
  • Landskapet som industriminne (721.983 kr)
  • Kultur- och trädgårdsväxternas historia (85.000 kr)
  • Hantverkarens dokumentationsmetoder (500.000 kr)

Se hela listan (pdf) med projekt som har beviljats forskningsmedel på Riksantikvarieämbetets webbplats.





Kulturvärden i förändringsprocesser – Kiruna och Malmberget

20 12 2011

Byggnadsvårdsbloggen har tidigare skrivit om den påbörjade planerade stadsomvandlingen i Kiruna till följd av utökad malmbrytning under staden.

Hela Kiruna tätort, liksom hela Malmberget, är utpekade som kulturmiljöer av riksintresse. Kiruna har fyra byggnadsminnen: stadshuset, Hjalmar Lundbohmsgården, hyresfastigheten Jerusalem samt järnvägsstationen. Även Kiruna kyrka skyddas av Kulturminneslagen. Enligt beslut tidigare i år ska järnvägsstationen rivas medan Hjalmar Lundbohmsgården kommer flyttas.

I forskningsrapporten ”Malmfältens kulturmiljöprocesser” har man undersökt hur bebyggelsemiljöernas kulturvärden hanteras och värderas i förändringsprocesserna. Det finns svårigheter att hantera bebyggelsemiljöerna i den fysiska planeringen inför samhällsomvandlingarna. Arbetet med kulturmiljöerna i Malmberget och Kiruna skulle kunna stärkas genom ett bättre och mer effektivt nyttjade av de planeringsverktyg som finns, menar författarna.

Projektet ”Malmfältens kulturmiljöprocesser” har genomförts av Luleå tekniska universitet och Norrbottens museum av bebyggelseantikvarie Jennie Sjöholm i samarbete med Kristina L Nilsson som projektledare.

Mer om Kiruna på Byggnadsvårdsbloggen. Se även en mängd nyhetslänkar om Kiruna i Korta nyheter genom att söka på Kiruna i bloggen.

Kiruna stadshus. Foto: bloggredaktören





Snickaren som doktorerar i hantverk

26 09 2011

Ulrik Hjort Lassen. Foto: Göteborgs universitet

Snickaren Ulrik Hjort Lassen är världens förste hantverksdoktorand. Sedan 2007 är han doktorand i hantverksmässiga träbyggnadstekniker på institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Han forskar på arbetsmetoder vid stolpverkskonstruktioner. Syftet är att dokumentera och föra kunskapen vidare.

Avhandlingen bygger på intervjuer och workshops med hantverkare, studier av äldre byggnader och skriftliga källor. Han prövar de gamla hantverksteknikerna genom att bygga ett lusthus, som ska publiceras som en vetenskaplig utställning i Mariestad. Ulrik beräknar vara klar med avhandlingen i slutet av 2012 och planerar då att återgå till att arbeta praktiskt.

Källa: Doktor i hantverk av Jonatan Jacobson, DIK Forum (nr 7/2011).

Se även inslag i Västnytt, SVT Play från april 2011.





Spara och bevara – energieffektivisering

14 02 2011

Den 9-11 februari hölls en vetenskaplig internationell konferens i Visby om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Under konferensen presenterade forskare resultaten från forskningsprogrammet Spara och Bevara, som har pågått sedan 2006. Konferensens program tog bland annat upp olika uppvärmningssystem, mögel, klimatmätning, kyrkor och timmerbyggnader.

Forsknings- och utvecklingsprogrammet Spara och Bevara – energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samordnas av Högskolan på Gotland och finansieras av Energimyndigheten. Programmet syftar till att utveckla och förmedla kunskap och tekniklösningar som bidrar till en energieffektivisering i dessa byggnader utan att deras värden och inventarier förstörs eller förvanskas.

Ett av forskningsprogrammets goda exempel är byggnadsminnet Klints i Othem, Gotland, där en luft/luft-värmepunp har installerats för att förbättra inomhusklimatet och minska fuktskador.

Klints gård i Othem. Foto: bloggredaktören, juni 2005 resp oktober 2006





12,8 miljoner till kulturforskning

12 01 2011

Riksantikvarieämbetet har beslutat om fördelningen av årets forsknings- och utvecklingsmedel för kulturarv och kulturmiljövård. 34 projekt och uppdrag får dela på 12,8 miljoner kronor. Exempel på projekt:

  • Klimat och kulturarv (121.500 kr)
  • Nya ljuskällor i museimiljö (175.200 kr)
  • Regionala staden – reproduktion och transformation av lokala platser (400.000 kr)
  • Kalejdoskop – sätt att se på kulturarv (930.000 kr)
  • Moderna kulturarvsprocesser och medierad tillgänglighet (976.50 kr)
  • Den fragmenterade staden (1.200.000 kr)

Se hela listan(pdf) med projekt som har beviljats forskningsmedel på Riksantikvarieämbetets webbplats.





Forska i kulturvård

30 05 2010

Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet annonserar nu ut två anställningar som doktorand inom ämnesfältet Byggd miljö. Anställningarna omfattar fem år med placering i Göteborg, varav 80 procent forskarutbildningsstudier och 20 procent institutionstjänstgöring. Anställningarna leder till doktorsexamen i kulturvård.

Forskningen inom byggd miljö har hittills handlat om bebyggelsehistoria, kulturarvsbildning, kulturvårdsteori och professionell praxis inom institutionens verksamhetsområden.

Ansökan ska vara inkommen senast 30 juni 2010.





13 miljoner till kulturforskning

16 01 2010

Riksantikvarieämbetet har beslutat om fördelningen av årets forsknings- och utvecklingsmedel för kulturarv och kulturmiljö. 31 projekt får dela på 13 miljoner kronor. Flera projekt är samverkansprojekt mellan universitet, högskolor och kulturinstitutioner. Exempel på projekt:

  • Kalejdoskop – sätt att se på kulturarv (800.000 kr)
  • Bättre verktyg för slagkraftigare kulturmiljöarbete (300.000 kr)
  • Gamla Uppsala – framväxten av ett mytiskt centrum (580.000 kr)
  • Malmfältens kulturmiljöprocesser (585.000 kr)
  • Skonsam och energieffektiv uppvärmning av kyrkor (582.000 kr)
  • Moderna kulturarvsprocesser och medierad tillgänglighet (877.850 kr)
  • Vibrationers påverkan på arkitekturbunden konst i historiska byggnader (250.000 kr)

Se hela listan (pdf) med projekt som har beviljats forskningsmedel på Riksantikvarieämbetets webbplats.





Energimyndigheten: Månadens forskare

16 07 2008

Tor Broström, lektor i energiteknik för byggnadsvård vid Högskolan på Gotland, presenteras som månadens forskare på Energimyndighetens webbplats. Tor forskar om energibesparande i kulturhistoriskt intressanta byggnader och undervisar om fukt och värme i gamla hus.

Energifrågor och byggnadsvård går inte hand i hand och energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader är ett eftersatt område. Frågan börjar bli akut, särskilt som vi kan förvänta oss stigande energipriser, säger han bland annat i artikeln.

Läs mer i ”Tor räddar kulturbyggnader”, skriven av Sofia Eriksson. Artikeln är även publicerad i Energivärlden, nr 3, 2008.





Södra Råda-projektet söker folk

24 01 2008

sodra_rada01.jpg

Södra Råda-projektet ska rekonstruera den 700 år gamla kyrkan som brann ner 2001. Det kulturhistoriska forskningsprojektet startades 2002 av Riksantikvarieämbetet och drivs sedan 2004 av Stiftelsen Södra Råda gamla kyrkplats. Rekonstruktionen byggs av Hantverkskolan Dacapo i Mariestad i samarbete med Timmerdraget. Första syllstocken kom på plats i maj förra året.

Nu söker man yrkesverksamma timmermän som kan jobba i en period om minst tre veckor under mars till augusti. Först blir det virkesberedning under sex veckor i mars-april, därpå ska de timra i maj-juni under fyra veckor. Från den första juni öppnar projektet för allmänheten och har guide på plats varje dag.

Mer information finns på projektets webbplats och i platsannonsen (pdf).

Fotot ovan är hämtat från Timmerdragets webbplats. Bilden nedan kommer från Södra Råda-projektet.

kyrka.jpg

Inlägget uppdaterat 080128