Skoklosters slott renoveras i höst

7 10 2009

I höst renoverar Statens fastighetsverk (SFV) taket på Skoklosters slott. En av takstolarna ska bytas ut och man använder traditionella hantverkarmetoder. Två timmermän och två murare arbetar med handverktyg som man använde på 1600-talet.

Takkonstruktionen på Skokloster slott är unik i Sverige med en särskild typ av takstol. Det glaserade teglet ligger på läkt utan träpanel under och pannorna är fogade på undersidan med kalkbruk. Läs mer om Skokloster och den aktuella renoveringen på SFV:s webbplats.

skokloster

Foto: Åke E:son Lindman

Annonser




Fasadrenovering behövs på Slottet

23 02 2009

slottsfasad_450

Stockholms slotts fasad har skulpterad gotländsk sandsten som på flera ställen har långtgående vittringsskador. I början på februari satte man upp nät för att skydda mot nedfallande sten. Nu måste man göra något åt fasaden för att inte originalarbeten i natursten från slutet av 1600-talet ska förstöras totalt.

slott_skulptur

Foto: Mikael Traung

Statens fastighetsverk (SFV), som förvaltar slottet, har gjort en förstudie om slottets yttre renoveringsbehov. Där står bland annat att vissa partier har vittrat så mycket att man inte längre kan se den ursprungliga formen och detaljer. Det gäller framför allt de mest utsatta delarna av fasaden, som balusterdockorna i räcket på taket och vissa skulpturer och fönsteromfattningar. Men i skyddade lägen är originalstenen i mycket bra skick.

En fasadrenovering beräknas kosta omkring 220 miljoner kronor och tar ca 20 år att genomföra. Men innan den kan börja krävs 2-3 år med dokumentation och förarbeten. SFV har nu begärt pengar av regeringen för upprustningen.

Det var 50 år sedan slottet senast genomgick en renovering. Sedan dess har man underhållit och reparerat där det behövts. I förstudien konstaterar SFV också att det krävs ett bättre långsiktigt underhåll av slottets fasadsten.

slott_balusterdocka

Foto: Mikael Traung

FAKTA
Den gotländska sandstenen (Burgsvikssandsten) var populär i slottsbyggena på 1600-talet. Den har använts som byggnadssten, till skulpturer, spisar, altaruppsatser och takflis. Under tidig medeltid användes den till dopfuntar och kyrkobyggen på Gotland. Den är porös och mjuk och kan vittra ned ganska snabbt om den utsätts för regn eller snö. Sandsten tar upp vatten kapillärt och kan sprängas sönder om det fryser när den är vattenmättad. Föroreningar, salt och svavel (sulfat) tillsammans med vatten ger andra skador som exfoliering och gipskrustor. Källa: Stenen i tiden (Natursten i byggnader). Riksantikvarieämbetet, 1996.





Hemliga svenska rum

26 10 2008

Höstens tv-serie i SVT om hemliga svenska rum tar i kväll upp Borgholms slottsruin. Tidigare program har bland annat handlat om Riddarholmskyrkan, Bohus fästning och Gamla Riksarkivet.

Programmen finns tillgängliga på SVT:s webb om Hemliga svenska rum.

Serien är en slags fortsättning på Statens fastighetsverks arrangemang Hemliga rum. Nu i helgen har SFV ljussatt Borgholms slottsruin i rosa för att stödja Cancerfondens Rosa bandet-kampanj.

Borgholms slottsruin. Foto: bloggredaktören





Rosendal förblir byggnadsminne

29 10 2007

Länsstyrelsen har beslutat att inte häva byggnadsminnesförklaringen av Rosendals slott, som ägarfamiljen Bennet har begärt. Det skriver Helsingborgs dagblad (hd.se). Avslaget grundar sig på remissvar från Riksantikvarieämbetet, Regionmuseet och Helsingborgs museer, som alla vill behålla byggnadsminnesförklaringen på grund av Rosendals höga kulturhistoriska värden. Men museerna föreslår samtidigt att länsstyrelsen ska ta upp en dialog med familjen Bennet om att omarbeta de detaljerade skyddsföreskrifterna. Enligt länsantikvarie Thomas Romberg finns det dock ingen anledning att börja diskutera en förändring av skyddsföreskrifterna nu.

Familjen Bennet har ännu inte bestämt om de ska överklaga beslutet eller inte.

Rosendals slott började uppföras 1615 och är en av Skånes bäst bevarade renässansanläggningar. Släkten Bennet har ägt Rosendal sedan mitten av 1700-talet. Byggnadsminnesförklaringen gjordes för endast två år sedan. Läs lite mer om slottet i Wikipedia.





Slottet ska vara gult

6 03 2007

Dagens nyheters läsare tycker att kungliga slottet i Stockholm ska återfå den ljusgula färgen som den hade från 1750 till slutet av 1800-talet. Majoriteten (44%) av de ca 25 700 som deltagit i DN Namn och Nytts egen omröstning anser att den gula färgen är den rätta. 30% ville behålla dagens färgställning och 26% tyckte att slottet skulle bli ljusrött.





Färgen på Stockholms slott

1 03 2007

Vilken färg ska slottet ha? Dagens nyheter har startat en omröstning och visar tre förslag i bild: ljusrött, ljusgult och ljusbrunt (som idag).

Vilket är det restaureringsideologiskt mest korrekta alternativet? Ska man återskapa den tidiga färgsättningen (rosa) från slutet av 1600-talet, före slottsbranden, eller den ljusgula som var aktuell när det nuvarande slottet stod klart på 1750-talet? Eller ska man behålla den ljusbruna som tillkom vid en restaurering i slutet av 1800-talet, då avsikten var att slottet, Riksdagshuset och Operan skulle harmoniera?

Frågan har debatterats tidigare. Om jag minns rätt så argumenterade många då för att den gula färgen var den mest rätta…

I skrivande stund har drygt 20 500 personer röstat och gult leder med 43%, före ljusbrunt med 32% och ljusrött med 25%.