Finansiering av vårt byggda kulturarv

2 02 2012

Ingela Pålsson-Skarin, arkitekt och forskare i byggnadsvård vid Lunds tekniska högskola, har i en ny avhandling granskat hur åtta olika länder finansierar sina restaureringsprojekt. Hon har också tagit fram en finansieringsmodell för det byggda kulturarvet.

Det har aldrig funnits så många omistliga kulturbyggnader som det gör i dag. Men vad är det som avgör om vi bevarar eller river?

För att säkra byggt kulturarv måste pengar finnas för att tillgodose ett kontinuerligt underhåll. Byggnader med stabilt värde blir renoverade, men värdet i själva byggnaden, eller tolkningen av vad som utgör värdet, kan variera över tid.

Finansiärers drivkrafter, liksom kulturarvsfinansieringens mekanismer, är antingen emotionella eller finansiella, men i Sverige är drivkrafterna inom kulturarvsekonomin svaga.

I Sverige har staten monopol på kulturarvsfinansieringen; ideella och privata initiativ är nästan obefintliga. Donationer till renoveringar är skattebelagda och inte avdragsgilla. I övriga länder i studien strävar man efter en samverkan mellan statlig och privat finansiering.

Läs mer i avhandlingen ”A finance model for the built cultural heritage – Proposals for improvements of future heritage economics” som Ingela Pålsson-Skarin försvarade i december 2011. Den finns i fulltext (pdf) hos LTH.

Källa: Stelbent finansiering utarmar svenskt kulturarv (Lunds tekniska högskola 2/2)





Knappt 13 miljoner till kulturforskning

11 01 2012

Riksantikvarieämbetet har beslutat om fördelningen av årets forsknings- och utvecklingsmedel för kulturarv och kulturmiljövård. 23 projekt och uppdrag får dela på 12,8 miljoner kronor. Exempel på projekt:

  • Förstudie: Hållbar förvaltning av kulturarv (500.000 kr)
  • Kalejdoskop – sätt att se på kulturarv (450.000 kr)
  • Landskapet som industriminne (721.983 kr)
  • Kultur- och trädgårdsväxternas historia (85.000 kr)
  • Hantverkarens dokumentationsmetoder (500.000 kr)

Se hela listan (pdf) med projekt som har beviljats forskningsmedel på Riksantikvarieämbetets webbplats.





Kulturarvsdagen nu på söndag

8 09 2011

Nu på söndag den 11 september är det dags för Kulturarvsdagen 2011 / European Heritage Days. Årets tema är ”Gröna platser”. Kulturlandskapet bär spår av människors påverkan och de gröna platserna har stor kulturell, social och estetisk betydelse. Runt om i Sverige ordnas bland annat natur- och trädgårdsvandringar.

Kulturarvsdagen genomförs av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Sveriges Hembygdsförbund.





Kulturarvsdagen den 11 september

19 04 2011

Kulturarvsdagen 2011 / European Heritage Days (tidigare Kulturhusens dag) infaller i år söndagen den 11 september. Årets tema är ”Gröna platser”. Kulturlandskapet bär spår av människors påverkan och de gröna platserna har stor kulturell, social och estetisk betydelse.

Vill du anmäla ett evenemang som knyter an till temat under Kulturarvsdagen är sista anmälningsdag den 4 juli.

Kulturarvsdagen genomförs av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Sveriges Hembygdsförbund.





12,8 miljoner till kulturforskning

12 01 2011

Riksantikvarieämbetet har beslutat om fördelningen av årets forsknings- och utvecklingsmedel för kulturarv och kulturmiljövård. 34 projekt och uppdrag får dela på 12,8 miljoner kronor. Exempel på projekt:

  • Klimat och kulturarv (121.500 kr)
  • Nya ljuskällor i museimiljö (175.200 kr)
  • Regionala staden – reproduktion och transformation av lokala platser (400.000 kr)
  • Kalejdoskop – sätt att se på kulturarv (930.000 kr)
  • Moderna kulturarvsprocesser och medierad tillgänglighet (976.50 kr)
  • Den fragmenterade staden (1.200.000 kr)

Se hela listan(pdf) med projekt som har beviljats forskningsmedel på Riksantikvarieämbetets webbplats.





Sverige ansluter sig till Unesco-konvention om immateriellt kulturarv

12 12 2010

I förra veckan blev det klart att Sverige ratificerar Unescos konvention om skydd av immateriellt kulturarv. Till immateriellt kulturarv hör traditioner, hantverk, berättelser, folkmusik och dans. Institutet för språk och folkminnen får huvudansvaret för att utveckla arbetet med tillämpningen av konventionen.

Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet antogs av Unescos generalkonferens 2003 och trädde i kraft 2006.

Källa: Kulturdepartementet

Läs även tidigare inlägg: Skydd för immateriellt kulturarv.





Kulturarv för framtiden i budgeten

12 10 2010

I budgetpropositionen för 2011 som presenterades idag satsar regeringen bland annat på kulturarv för framtiden. En av tre övergripande prioriteringar för regeringens kulturpolitik lyder: ”Kulturarv för framtiden. Såväl det historiska som det moderna kulturarvet måste värnas som en tillgång för dagens och kommande generationer.”

Budgetpropositionens avsnitt 17 om Kultur, medier, trossamfund och fritid (pdf) behandlar förslag till ramanslag för kulturarvet. Riksantikvarieämbetet föreslås få 211 miljoner kronor och kulturmiljövården 252 miljoner för 2011.

Den kyrkoantikvariska ersättningen blir 460 miljoner kronor per år 2010-2014.

Renoveringen av Nationalmuseum och Kungliga Operan får sammanlagt 107 miljoner 2011-2014.

Flera museer får extra tillskott för att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.

Det immateriella kulturarvet, som muntliga traditioner, sociala sedvänjor och traditionell hantverksskicklighet, ska skyddas genom en svensk ratificering av Unesco-konventionen som trädde i kraft 2006.

Kulturarvet ska blir mer tillgängligt genom satsningar på digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande.

Läs mer om budgetpropositionen på regeringens webbplats.





Samisk byggnadsvård

6 02 2010

Idag den 6 februari på samernas nationaldag uppmärksammar vi samisk byggnadsvård. Länsstyrelsen i Jämtlands län beskriver flera projekt där samiska miljöer har restaurerats under de senaste åren. (Bilden är lånad från deras webbplats.)

Klykstångskåta i förfall. Gråsjödörrens viste, Handölsdalens sameby, 2003. Foto: Länsstyrelsen.

1998 – 2000 gjorde Riksantikvarieämbetet en satsning på bevarandet av det samiska kulturarvet. Man genomförde kurser i byggnadsvård och dokumentation med samebyar och sameföreningar. Satsningen ledde till många restaurerade byggnader. I samband med satsningen kom boken Bevarande av det samiska kulturarvet : program för stöd ut (Riksantikvarieämbetet / Länsstyrelsen i Norrbotten / Ájtte, 1998). Ett mindre antal samiska miljöer, bland annat Lappstan i Arvidsjaur och Rikti-Dokkas i Norrbotten, är förklarade som byggnadsminnen. Läs mer på webbplatsen Sápmi.

Skansen i Stockholm firar Samiska dagar och har extra öppet på samevistet under denna helg.





13 miljoner till kulturforskning

16 01 2010

Riksantikvarieämbetet har beslutat om fördelningen av årets forsknings- och utvecklingsmedel för kulturarv och kulturmiljö. 31 projekt får dela på 13 miljoner kronor. Flera projekt är samverkansprojekt mellan universitet, högskolor och kulturinstitutioner. Exempel på projekt:

  • Kalejdoskop – sätt att se på kulturarv (800.000 kr)
  • Bättre verktyg för slagkraftigare kulturmiljöarbete (300.000 kr)
  • Gamla Uppsala – framväxten av ett mytiskt centrum (580.000 kr)
  • Malmfältens kulturmiljöprocesser (585.000 kr)
  • Skonsam och energieffektiv uppvärmning av kyrkor (582.000 kr)
  • Moderna kulturarvsprocesser och medierad tillgänglighet (877.850 kr)
  • Vibrationers påverkan på arkitekturbunden konst i historiska byggnader (250.000 kr)

Se hela listan (pdf) med projekt som har beviljats forskningsmedel på Riksantikvarieämbetets webbplats.





Skydd för immateriellt kulturarv

17 12 2009

Enligt en Unesco-konvention från 2003 ska immateriella kulturarv skyddas. Institutet för språk och folkminnen (Sofi) har tillsammans med fem andra myndigheter på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag på hur konventionen ska kunna genomföras i Sverige.

Med immateriellt kulturarv menas berättelser, minnen, folkmusik, dans, hantverk och språk, som överförs mellan generationer.

I förslaget förordar man en modell med en samordnande myndighet (Sofi). Ett antal myndigheter eller motsvarande organisationer (Nordiska museet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet och Statens musiksamlingar genom Svenskt visarkiv) med ansvar för olika fackområden blir s.k. expertnoder. De föreslår också att ett råd för immateriella kulturarv i Sverige inrättas.

Läs mer om detta på Sofis webbplats. Där finns också hela förslaget som pdf.