Korta nyheter (november del 2)

2 12 2009

Ett urval byggnadsvårdsrelaterade nyheter som har publicerats under de två sista veckorna i november. Artiklarna visas med originalrubrik och källa. Läs även tidigare novembernyheter.

Många hälsingegårdar försvinner i ny ansökan (helahälsingland.se)
Läs mer om hälsingegårdar på Byggnadsvårdsbloggen

Kronoparken 40 år – och skönheten består (nwt.se)

Fabriksmiljön en extra krydda (Sydsvenskan.se)

Hemma på prästgårdar (DN Bostad)

”Plats finns för arenan” (helahälsingland.se)

Viktigt med vårt kulturarv (SR P4 Östergötland)

Den gamla dansbanan får nytt liv på Gammlia (Västerbottens-Kuriren)

Kyrkor riskerar tvångsförsäljning (SR P4 Skaraborg)

Vad gör hembygdsföreningarna? (Norrbottens-Kuriren)

Ny förening vill ta över Aspuddsbadet (SR P4 Stockholm)
Läs mer om Aspuddsbadet på Byggnadsvårdsbloggen

20 400 hemmafixare skadades förra året (Expressen Leva&bo)

Inget byggnadsminne av prinsvilla (SR P4 Halland)

”Vi renoverade 1800-talsgården från grunden” (Aftonbladet Hem&trädgård)

Fullt ös på Aspuddsbadets stödgala (DN)

Bakläxa igen (Arbetarbladet)

Hemmet där solen ger överskottsenergi (DN Bostad)

Historien lever på Mjölkeröd (GP Bostad)

Advertisements

Åtgärder

Information

3 responses

6 12 2009
Kerstin Westerlund Bjurström

”Dagens vindslägenheter en uppenbar risk för riksintresset Stockholms innerstad”

Varför så litet intresse för denna frågeställning bland byggnadsvårdens experter? Blir dagens vindslägenheter morgondagens miljöbomb är en relevant fråga som fler borde ställa sig. Men lika viktigt är att de därigenom är ett hot mot våra gamla stadskärnor. I den stora mängd som de byggs och med de synnerligen svåra fukt och mögelproblem som de kan resultera i, så innebär de ett hot mot hela husens fortbestånd. Enda sättet att finansiera kostnaderna kan vara ett nytt hus med betydligt större antal våningar. Lägenheter på vindarna handlar inte bara om förvanskade arkitektoniska värden. Jag önskar att kulturmiljövårdens experter, antikvarier mm sätter sig bättre in i byggnadernas fysikaliska verkningssätt och i vilka risker som byggnaderna utsätts för.

För att motverka skador formuleras nya normer som ofta kräver absolut precision i utförandet för att kunna uppfyllas, något som i själ och hjärta de flesta vet är omöjligt i praktiken. Beprövad kunskap negligeras. Byggfirmor och byggkonsulter bedyrar att med allra nyaste teknik så finns lösningen på det mesta. Samtidigt synes byggfelen bara öka. Vi vet att ingen kommer att ta på sig ansvaret när skador uppstår eftersom dessa normalt uppstår långt efter garantitidens slut. Ändå så blundar de flesta av oss.

Byggfel i hus på marken är illa nog. Men när vägg- och golvkostruktioner möglar tjugo meter upp i luften som på vindarna i Stockholms innerstad så kan de bli katastrofala. Det vi hittills sett är sannolikt bara en början. Äldre lägenheter på vindar har i allmänhet klarat sig eftersom kraven på isolering var mindre, konstruktionerna otäta och strävan att utnyttja tillgängligt utrymme inte lika stor förr. Ändå har hela vindsvåningar behövt rivas. Med dagens ökade krav på värmeisolering och ökad användning av vatten är risken överhängande att problemen med kondens på utsidan av isoleringen ökar rejält.

Den traditionella vinden är viktig särskilt för att få bort fukten i husen. Den luftspalt som krävs mellan de nya lägenheternas isolering och yttertaket har däremot begränsad kapacitet och går bara att åstadkomma den till en del. En del äldre erfarna plåtslagare kallar nutida vindslägenheter för våtvärmande omslag. Vissa av dem får en del av sin utkomst från att uppträda som experter i tvistemål föranledda av inredda vindar.

Erforderliga takkupor ökar risken för takläckage. Ett speciellt problem utgör de inbyggda terrasser som byggs i samband med nya lägenheterna. Det är nog snarare regel än undantag att de förr eller senare ger fuktskador. När fuktskador upptäcks har ofta röta och mögel redan hunnit bildas eftersom det då kan ha gått tiotals år. De går inte att försäkra bort. Eftersom de är svåra att lokalisera är de dyra att åtgärda.

Det måste ifrågasättas varför just vi i vår tid skulle ha rätt att bygga in svagheterna i dagens byggproduktion i hus som är konstruerade för att kunna få stå i hundratals år. Vänta åtminstone med att gå vidare till utvärdering kunnat ske. Behovet av nya attraktiva bostäder i stadsmiljö går om viljan finns att tillgodose bättre och billigare på nya platser med lägenheter som ger mer värde för pengarna än på vindar och andra komplicerade byggplatser. Så lär Er mer om detta.

Kerstin Westerlund Bjurström
Ordförande Samfundet S:t Erik

6 12 2009
Nettan

Tack för din kommentar, Kerstin! Jag lyfte fram den i ett separat inlägg också.

6 12 2009
Möjligheter med vindslägenheter « Sync Blog

[…] S:t Erik. Man värnar om Stockholm står det på hemsidan. Det är säkert så. Hon har skrivit en lååång kommentar på Byggnadsvårdsbloggen om […]




%d bloggare gillar detta: