Linné om gotländska hus

14 08 2007

Ingen har väl missat att det i år är 300 år sedan Carl von Linné föddes? Under sommaren pågår det en mängd evenemang om blomsterkungen och hans gärning runt om i landet. På Linnéjubileets webbplats Linné 2007 hittar du information om vad som händer.

I Linnés reseskildringar från olika delar av Sverige hittar man beskrivningar på växter och djur. Men det står också en hel del om hur människor bodde och levde på 1700-talet.

I Carl von Linnés gotländska resa, 1741, skriver han om Visby och dess stora kyrkoruiner, höga stadsmur med torn och vallgravar, trånga gränder och hus i sten, korsvirke eller trä. Han beskriver hur man lägger agtak, gör gärdesgårdar, bränner och släcker kalk och fångar ”själar” med nät. På Gotland hittar Linné både stenhus och bulhus och han beskriver hur de ser ut.

”Taken i mangården äro här på orten merendels gjorda av bräder, som ligga ställda från ryggåsen till takdroppet, utan någon näver eller torv inunder.” (Juni 25 Lummelund, Martebo)

”Stenhus såg man vid några bondgårdar med tegeltak täckte; murarna voro av kalksten med bleke och sand uppmurade, fastän övre våningen, eller åtminstone gavlen, var av korsverk. Uti inga hus här på orten brukte bönderna några kakelugnar ej heller spjäll till sina spisar, utan måste man här om vintern hava en stadig eld.” (Juni 26 Martebo, Stenkyrka)

”Bakugnarna sågos vid bondhusen allestädes stå utom väggen med ett löst skjul täckta, vilkas mynning med spis dock stod inom huset, varandes dessa så byggda att själva ugnen intet rum i stugan borttaga skulle.” (Juni 27 Hangvar, Fläringe)

”Stenhusen äro av kalksten byggda, nu med kalkbruk murade, nu med bleke, ler och sand, fast bleket ej häftar så fast som kalkbruket. Utanpå äro dessa husen med kalk helt vitmenade och med tegeltak försedda, vilket giver landet ingen ringa prydnad; man kan se att detta stenhusbyggande på Fårön är ej gammalt.” (Juni 29 Fårön)

”Bondstugorna voro däruti synnerliga, att de hade ett fönster på gavelen och ett på väggen, men så att fönstret stod ej mitt på gavelen, utan närmare intill den ena knuten eller hörnet, ävenså det fönstret på väggen, var även uthugget när intill samma hörn av huset; varigenom skedde att bordet som i stugan sattes intill bägge fönstren, blev mycket väl upplyst, men däremot sängen, som stod i det andra hörnet, utan fönster, var mycket mörk och fri för drag. Väggarna voro upptimrade av sågade stockar, att man ofta kunde hava av en stock 3:ne, dessa voro ej uti varandra inhuggna vid hörnen, utan såsom en lada inplankade uti rätt uppstående hörnstolpar.” (Juli 4 Östergarn, Alskog)

”Husen som bönderna byggt här på orten, voro allmänt uthuggna med inskiftningar, då stockarna som inskiftas äro sönderskurna uti 3 à 4 plankor, att vardera plankan bliver 3 à 4 tvärfinger bred; härav synas väggarna helt släta och ofta hyvlade. På den kanten av plankan, som vetter uppåt, strykes tjära förr än mossan ditläggas, varav fogningarna i väggen bliva mycket täta; men dessutom brukar lantmannen varken goda trossbottnar eller fyllningar kring husen: ty den är ej rädd om värmen, som ej behöver spjäll.” (Juli 12 Fardum)

Läs vidare i boken Carl von Linnés gotländska resa. Samtliga citat är hämtade ur Natur och kulturs pocketupplaga från 2005.

bunge_1600_exterior.jpg

bunge_1600_interior.jpg

liste_1700.jpg

Bilder från 1600-talsgården på Bungemuseet med hög gavel från sent 1600-tal samt litet hus från 1700-talet på Liste ängar. Foto: bloggredaktören, juni 2005

Annonser

Åtgärder

Information




%d bloggare gillar detta: