Jan Jörnmark skrev igår ett inlägg på Yimby om plan- och bygglagen (PBL) och kulturmiljöer av riksintresse. Han menar att riksintressena är en tickande bomb. Riksintressena är ett hot mot ”förnyelsearbetet i Sveriges mest dynamiska stadskärnor, när livsfarliga ruiner klassas som ”riksintressanta kulturmiljöer”". Jörnmark illustrerar sitt inlägg med bilder från Eslövs gamla spritfabrik, som idag står och förfaller.

Läs inlägget, reagera och kommentera!

Eslövs spritfabrik är en av många rivningshotade byggnader som finns med på Svenska byggnadsvårdsföreningens Gula lista. Byggnadsvårdsbloggen har tidigare skrivit om Eslöv när kommunen våren 2008 tillfälligt fråntogs rätten att godkänna bygg- och rivningslov.

”Angelägna byggen stoppas av förlegad lag” är rubriken på ett debattinlägg i GP fredagen den 22 maj.

Plan- och bygglagen (PBL) är på väg att utvecklas till en faktor som hotar den svenska tillväxten och konkurrenskraften. Slumpen, uthålligheten och förmågan att provocera fram högljudda opinioner avgör hur det går i stadsbyggnadsprocessen. Protesterna är starkast i innerstaden och en naturlig följd blir då att nya bostadsområden förläggs utefter motorvägarna.

Friggagatan, Göteborg. Ur boken "Övergivna planer"

Det skriver Lars-Erik Jansson, Fastighetsägarna Göteborg (GFR), Thomas Dahl, vd Wallenstam, Magnus Ersman, Fastighetsägarna Göteborg och Jan Jörnmark, docent och författare.

Artikelförfattarna vill att en parlamentarisk utredning tillsätts som ska genomföra en totalöversyn av den nuvarande plan- och bygglagstiftningen.

Jan Jörnmark är aktuell med en kommande bok, Övergivna planer – en plan- och bygglagstiftning i behov av en haverikommission? Boken är ett resultat av projektet ”Övergivna planer” som Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen startade hösten 2008. Hos Fastighetsägarna Göteborg kan du läsa mer om boken.

Stockholms stad planerar att riva 14 k-märkta byggnader i Stockholms innerstad. Planerna är en följd av den pågående förtätningen i centrala Stockholm. Bland de rivningshotade finns Slussen, annexen vid Stadsbiblioteket, Swartlings ridskola och TryggHansa-huset. Det skriver SvD idag.

Även en funkisbyggnad på Södermalm, ritad av Ivar Tengbom som huvudkontor åt Svenska tobaksmonopolet, finns med på listan. Huset är k-märkt vilket innebär att det ska behandlas varsamt och inte får förvanskas. Hyresgästerna har till exempel inte fått sätta upp markiser eller flaggor. Men nu planerar Stockholms stad att riva huset för att ge plats åt ett nytt kontors- och bostadshus på 16 våningar.

Enligt Plan- och bygglagen får kulturhistoriskt intressanta byggnader inte förvanskas, men detta innebär inget hinder för rivning. Det är bara kyrkor, byggnadsminnen och byggnader som i detaljplan är markerade med rivningsförbud som är skyddade mot rivning. Generellt kan man säga att skyddet för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i Sverige är svagt i dag, säger Otto Ryding, expert på Plan- och bygglagen på Boverket, till SvD.

Läs Stockholms stadsmuseums klassificeringsbeslut om TryggHansa-huset. Läs även tidigare inlägg om debatten kring Stockholms stadsbiblioteks om- och tillbyggnad, nya Slussen och om Swartlings ridskola (fd Generalstabens stalletablissement).

Bilden visar en av Tobaksmonopolets byggnader och är lånad från Kvarteret Piskans webbplats.

I Värmlandstidningarna och på Operation Karlstads stadsmiljöblogg har man den senaste tiden kunnat följa debatten om det numera riksbekanta mintgröna radhuset på Stockfallet i Karlstad. Ärendet med det mintgröna huset och tolkningen av Plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer blir nu en riksangelägenhet.

Radhusen på Stockfallet med det mintgröna huset. Foto: Helena Karlsson, NWT.

Bakgrunden är att en familj har målat om, lagt till fönsterfoder samt byggt till sitt 1970-talsradhus. I efterhand ansökte de om bygglov för förändringarna. Karlstad kommun sade nej, eftersom de anser att omfärgningen och fasadförändringarna är så omfattande att de strider mot områdets karaktär. (Källa: nwt.se)

Ägarna till radhuset överklagade till länsstyrelsen, som nu går på deras linje. I förra veckan kom länsstyrelsens besked och kommunens beslut upphävs, utom när det gäller två rombformade fönster. Huset på Stockfallet behöver inte återställas eller målas om. Det är andra gången på kort tid som Karlstads kommun får bakläxa i ett bygglovsärende. (Källa: vf.se)

Husägarna jublar förstås över länsstyrelsens beslut. Men på Karlstads kommun är man inte lika nöjda. Kommunen anser att omfärgningen och fasadförändringarna är så omfattande att de strider mot områdets karaktär. Enligt Håkan Holm (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden, kommer beslutet från länsstyrelsen att få stora konsekvenser, såväl i Karlstad som i resten av landet. (Källa: vf.se)

Karlstads kommun anser att ett ommålat och delvis ombyggt radhus på Stockfallet är ett svartbygge. Länsstyrelsen anser i huvudsak motsatsen. Nu har frågan blivit en riksangelägenhet, då Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver på för att få ett prejudikat eftersom man anser att lagen är oklar. (Källa: nwt.se)

– Det här har blivit ett pilotfall för hela Sverige, säger Håkan Holm. Det råder ju total förvirring om hur man ska tolka lagen. Men det är tråkigt att enskilda nu får sitta emellan. Vi är beredda att överklaga till länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten. Vi vill ha en lagstiftning som vi kan tolka, säger Håkan Holm till Nya Wermlandstidningen.

Villaägarnas riksförbunds chefsjurist är radhusägarnas ombud. Efter diskussionerna om det mintgröna huset på Stockfallet kommer förbundet att hålla bygglovsinformation den 26 mars i Karlstad. (Källa: SR P4 Värmland)

Läs om Huset som inte får vara GRÖNT! i Villaägarna nr 1, 2009.

Länsstyrelsen i Värmland kritiserar Karlstad kommuns stadsplanerings- förvaltning för brister i handläggning av bygglov. Det skriver länsstyrelsen i en tillsynsrapport den 16 december. Tillsynsärendet väcktes av en anmälan från Operation Karlstad i våras.

Anmälan och tillsynsärendet gäller hur Karlstad kommun har hanterat bygglovgivning och detaljplanering med hänsyn till Plan- och bygglagen (PBL) i fyra fall: Graninge värdshus, Råtorpsvägen 9, Tempelriddarhuset och gymnastikhuset på I2.

I rapportens sammanfattning står:

Länsstyrelsen kan konstatera att de fyra kulturhistoriskt intressanta byggnaderna som anmälan gäller har förvanskats genom ombyggnad och där förändringarna skett såväl inom givet bygglov som olovligen. Ombyggnad av denna typ av byggnader är en svår balansgång mellan dagens krav på funktion och byggnadernas särdrag. Samtidigt finns PBL:s varsamhetsparagrafer för att skydda byggnader från förändringar som förvanskar. Länsstyrelsen konstaterar att Karlstads kommun delvis har brustit i sin lovgivning och tillsyn i de aktuella fallen.

Hela rapporten finns tillgänglig i ett inlägg hos Operation Karlstad. Detta är första gången som en kommun har anmälts till länsstyrelsen för bristande efterlevnad av PBL:s varsamhetsparagrafer. Andra kommuner och länsstyrelser följer fallet med stort intresse, skriver Operation Karlstad.

De aktuella paragraferna i Plan- och bygglagen (1987:10) lyder:

3 kap. Krav på byggnader m.m.

10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att
byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska,
historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga
värden tas till vara. Lag (1998:805).

12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur-
historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i
ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart
bevaras. Lag (1994:852).

Karlstad kommun följer inte varsamhetsparagraferna i Plan- och bygglagen (PBL) tillräckligt. Det anser Peter Sörensen från organisationen Operation Karlstad, som har anmält kommunen till länsstyrelsen i Värmland. I sin anmälan tar han upp fyra ärenden som exempel: Graninge värdshus, Råtorpsvägen 9, Tempelriddarhuset och I2.

Läs mer om anmälan och om vad som händer med Karlstads kulturmiljöer på Operation Karlstads stadsmiljöblogg.

Byggnadsvårdsbloggen har tidigare skrivit om kommuner som godkänner om- och tillbyggnader, rivningar och förtätningar, till synes utan tanke på den befintliga bebyggelsens kulturvärden. Göteborg, Vejbystrand och Eslöv är några exempel.