I början på 2009 startade en omfattande renovering av Kalmar domkyrka. Följ det pågående arbetet på webbplatsen Domkyrkan i Kalmar, som är en del av Kulturarvsportalen. Webbplatsen är ett samarbete mellan Domkyrkoförsamlingen, tidningen Barometern och Kalmar läns museum.

Läs även om renoveringen i en artikel i Östran från i våras.

Bilden på domkyrkan i intarsia finns som vinjett på webbplatsen för kyrkorenoveringen. Den är hämtad från ett fällbord från 1700-talets andra hälft.

Kulturradion har en serie kallad sommaruniversitetet. Idag handlade det om Albertus Pictors färgglada kyrkomålningar och hur man restaurerar dem.

Läs om programmet på Sommaruniversitetet – Den färgglada medeltiden – Albertus Pictor 500 år

Lyssna i efterhand på SR P1 Kulturradions 30-dagarsarkiv.

Läs mer om 500-årsjubileet i ett tidigare inlägg på Byggnadsvårdsbloggen Kyrkomålaren Albertus Pictor 500 år.

I år är det 500 är sedan den medeltida kyrkomålaren Albertus Pictor gick bort. Det uppmärksammas under hela 2009 i de ca 30 kyrkor som han och hans medarbetare utsmyckade.

Albertus Pictor (Albert Målare) brukar räknas som Sveriges mest kände medeltida kyrkomålare. Ursprungligen kom han från Tyskland. Utöver kyrkomåleri ägnade han sig också åt textilier och musik.

I Lids kyrka utanför Nyköping finns det enda bevarade signerade självporträttet av Albertus Pictor. De unika kalkmålningarna togs fram i samband med att kyrkan restaurerades i mitten av 1950-talet. Lid kyrka har också det mest omfattande jubileumsprogrammet.

Härkeberga kyrka utanför Enköping, Täby kyrka norr om Stockholm och Helga Trefaldighetskyrkan i Uppsala är andra kyrkor som har bevarade målningar av Pictor.

Även Posten firar honom genom att ge ut tre frimärken med motiv från målningen Livshjulet (Härkeberga kyrka).

Läs mer om Albertus Pictor, ”Pictorkyrkor” i Sverige och se programmet för jubileumsåret på webbplatsen Albertus Pictor 1509-2009.

Bilderna är hämtade från en bilddatabas, sammanställd av Lars Olof Albertson.

S:ta Clara kyrka vid T-centralen. Foto: Håkan Svensson

Sprängningen för bygget av Citybanan genom centrala Stockholm kan komma att påverka fem äldre kyrkor. Vibrationer och sprängningar kan skada de värdefulla byggnaderna och deras inventarier.

Citybanan blir en sex km lång tågtunnel mellan Södra station och Tomteboda. Byggandet kommer att påverka kyrkorna Gustaf Vasa, S:ta Maria Magdalena, Adolf Fredrik, S:ta Clara och S:t Matteus. Självklart berörs även boende i dessa församlingar.

Svenska kyrkan och Stockholms stiftskansli har tecknat ett avtal med Banverket om Citybanan. En del i arbetet är att göra en grundlig inventering av kyrkorna.

Nu arbetar konservatorerna Anna Henningsson och Alexander Eckert med S:ta Clara kyrka. De synar och kartlägger sprickor i putsen för att se om de är ytliga eller djupa skador. De kommer också med förslag om att förebygga skador.

Vid tidigare underjordiska byggen har man inte varit lika noggrann med dokumentering och mätning av vibrationer. Bygget av skyddsrum och garage under jord på 1950-talet skadade S:ta Clara kyrka och tunnelbaneutbyggnaden på 1970-talet skadade Jakobs kyrka.

Fakta om Citybanan (från Banverket)

• 6 km järnvägstunnel under centrala Stockholm med stationerna City och Odenplan. Till projekt Citybanan hör även en enkelspårig järnvägsbro Årsta- Älvsjö. Se flygfoto
• Infarten till Stockholm Central är överbelastad med tåg. Med Citybanan fördubblas kapaciteten och tågen kan gå tätare och punktligare.
• Byggstart: 24 januari 2009
• Trafikstart: 2017
• 6 arbetstunnlar
• 30 hötorgsskrapor schaktmassor, mest berg, fraktas bort
• 3 hötorgsskrapor betong går åt till bygget
• 2500 personer jobbar som mest med Citybanan
• Kostnad: ca 16 miljarder kronor

Källor: DN (31/1), Kyrkans tidning (25/6-08), Byggvärlden (17/4-08 )

Till våren finns två nya fördjupningskurser vid Göteborgs universitet om kyrkligt kulturarv. Kurserna vänder sig till de som vill arbeta med bevarande och förnyelse av kyrkogårdar, kyrkobyggnader eller dess interiörer och inventarier.

Mer information finns hos arrangören, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, och i foldern (pdf). Sista dag för ansökan är 22 december.

Södra Råda-projektet ska rekonstruera den 700 år gamla kyrkan som brann ner 2001. Det kulturhistoriska forskningsprojektet startades 2002 av Riksantikvarieämbetet och drivs sedan 2004 av Stiftelsen Södra Råda gamla kyrkplats. Rekonstruktionen byggs av Hantverkskolan Dacapo i Mariestad i samarbete med Timmerdraget. Första syllstocken kom på plats i maj förra året.

Nu söker man yrkesverksamma timmermän som kan jobba i en period om minst tre veckor under mars till augusti. Först blir det virkesberedning under sex veckor i mars-april, därpå ska de timra i maj-juni under fyra veckor. Från den första juni öppnar projektet för allmänheten och har guide på plats varje dag.

Mer information finns på projektets webbplats och i platsannonsen (pdf).

Fotot ovan är hämtat från Timmerdragets webbplats. Bilden nedan kommer från Södra Råda-projektet.

Inlägget uppdaterat 080128

Sveriges radios program P1 Morgon sände idag ett reportage om den pågående rivningen av Maglarps nya kyrka. P1 Morgons reporter Lotta Malmstedt var med när kyrktornets topp revs igår. Hon intervjuar också personer från kyrkan, rivningsfirman och boende i närheten. Läs mer om inslaget på programmets webbsida och lyssna på det i ljudarkivet (tillgängligt i 30 dagar).

I veckan har den omdiskuterade rivningen av Maglarps nya kyrka påbörjats. Kyrkobyggnadens inventarier har redan rivits ut och burits bort. Vissa saker hamnar på museum, andra hemma hos församlingsbor. Själva rivningen beräknas kosta 2 miljoner kronor. En renovering av den förfallna kyrkan skulle kanske ha kostat uppåt 30 miljoner kronor. Under sommaren och framför allt under de senaste veckorna har Maglarps nya kyrka haft många nyfikna besökare.

Läs mer i DN, SvD, Skånskan, Dagen och i tidigare inlägg.

Rivningen av Maglarps nya kyrka påbörjas i september och ska var klar i november. Totalt beräknas rivningen kostar 2.125.000 kronor, varav stiftet bidrar med 1,5 miljoner kronor och Hammarlövs församling står för resten, 625.000 kronor. En renovering av kyrkan hade uppskattningsvis kostat 30 miljoner kronor. Entreprenör blir Trellegräv, som beslutade om tidplanen för rivningen vid det första byggmötet.

Läs mer om detta i Trelleborgs Allehanda och i tidigare inlägg.

Maglarps nya kyrka från 1907-1908 blir den första kyrkan som rivs i Sverige på grund av att den har blivit överflödig. Det skriver DN idag. Den sista gudstjänsten hölls i september 1976, sedan flyttade församlingen i över sin verksamhet till den nyrestaurerade medeltidskyrkan på andra sidan E6:an. Sedan dess har kyrkan fått stå och förfalla.

Hammarlövs kyrkliga samfällighet har länge velat riva den nyare kyrkan eftersom man inte har råd att ha så många kyrkor i drift. Även Lunds stift, Trelleborgs kommun och Svenska kyrkan vill riva. Länsantikvarien Thomas Romberg på länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har sagt nej, bland annat för att rivningen strider mot kulturminneslagen. Församlingen har överklagat beslutet, först till kammarrätten, sedan till länsrätten som båda sagt nej. Men i regeringsrätten fick församlingen så småningom gehör och juni 2005 beslutades att kyrkan får rivas av ekonomiska skäl.

Kyrkan avsakraliserades i maj 2006. Just nu pågår upphandling om rivningen och man räknar med att kyrkan ska vara borta till hösten. Rivningen ska dokumenteras ordentligt. Läs om Riksantikvarieämbetets yttrande (pdf) om hur rivningen ska gå till.

Läs om filmprojektet ”Nu river vi kyrkan” av Carl Johan Engberg, Västra Frölunda. Engberg fick 2006 ett kulturstipendium av Svenska kyrkan för en konst- och dokumentärfilm om rivningen, samtidigt som den tar upp den symboliska betydelsen i rivning av en kyrkobyggnad.

Läs mer om Maglarps nya kyrka i Wikipedia.

Foto från Trelleborgs kommuns webbplats.

De senaste årens stigande pris på koppar har lett till att antalet kopparstölder har ökat kraftigt i Sverige. Kyrkor, kyrkogårdar och andra kulturbyggnader har varit utsatta. Nu har även andra verksamheter drabbats av kopparstölder och polisen i Västra Götaland satsar extra för att minska stölderna.

Stölder mot kyrkorna har ökat under de senaste åren, därför satsar nu svenska kyrkor på larm och annat stöldskydd. För en dryg vecka sedan presenterade Svenska kyrkan sin årliga rapport för regeringen. Där stod bl a att församlingarna under år 2002-2006 satsat närmare 160 miljoner kr på brand- och stöldskydd. 77 miljoner kommer från den kyrkoantikvariska ersättningen på totalt 558 miljoner kr som kyrkan har fått från staten under samma period.

Många kyrkor har valt att satsa på förebyggande åtgärder för att kunna fortsätta att hålla kyrkorna öppna. Brandrisken är ett problem, aktuellt för några veckor sedan då Älvestad kyrka totalförstördes. Strängnäs stift har satsat sex miljoner kr på brandskydd och investerat i sprinklersystem i fyra av sina medeltida träkyrkor. Man kommer även att satsa på stöldskydd, men stölder har hittills inte varit något stort problem.

1100-talskyrkan i Älvestad i Östergötland har förstörts i en brand. Branden började i en intilliggande byggnad och bröt ut vid middagstid den 29/3. Kyrkan blev totalförstörd och två personer skadades vid branden. Tack vare många frivilliga hann man rädda allt av kulturhistoriskt värde inifrån kyrkan, bl a altarskåp från 1400-talet och altartavla från 1600-talet. Kyrkans äldsta delar var tornet och långhusets sydvästra, från 1100-talet. Vid ombyggnad på 1700-talet fick kyrkan en nyklassicistisk karaktär, som har bibehållits vid senare restaureringar. Läs mer om Älvestad kyrka i wikipedia.

Det är ännu inte klart vad som händer med det som är kvar av kyrkan: ska det rivas, bli kvar som ödekyrkogård eller rekonstrueras? Länsstyrelsen, försäkringsbolag och Fornåsa kyrkliga samfällighet ska fatta beslut om kyrkans framtid. De räddade kyrkoinventarierna har dokumenterats och förvaras nu på olika håll, bl a på Östergötlands länsmuseum och i andra kyrkor i närheten. Läs mer om detta i Corren.se.

Foto: Peter Jigerström, Corren.se