Regeringen presenterade häromdagen kulturpropositionen ”Tid för kultur” (pdf), med kulturpolitiska mål och prioriteringar, och budgetpropositionen 2010 för kulturområdet (pdf), med förslag på anslagsfördelning. Här följer ett antal citat ur kulturpropositionen som rör kulturarv:

”Ett sätt att beskriva kulturarvet är att säga att det handlar om traditioner, språk, konstnärliga verk, historiska lämningar, arkiv- och föremålssamlingar samt kulturmiljöer och kulturlandskap som överförs från generation till generation.” (sid 12)

”En av regeringens kulturpolitiska prioriteringar är att värna kulturarvet för framtiden. I det ligger att skapa förutsättningar för att kulturarvet ska kunna bevaras och göras tillgängligt, men också att verka för att medborgarnas engagemang och intresse för kulturarvet ökar.”(sid 25)

”Det finns inom flera verksamheter på kulturarvsområdet stora behov av att förbättra förhållandena när det gäller vård och konservering av bebyggelse och samlingar samt magasinering. På andra håll finns snarare behov av satsningar för att öka tillgängligheten genom exempelvis digitalisering.” (sid 25)

”Väl omhändertagna kulturmiljöer berikar människors liv, bidrar till att skapa goda livsmiljöer och kan ge förutsättningar för utveckling av nya idéer och verksamheter i alla delar av landet. Som exempel kan nämnas Gunnebo slott, Sundsvalls stenstad och södra Ölands odlingslandskap. För att kulturmiljöer ska kunna bevaras och tas tillvara i samhällsutvecklingen är det viktigt med ökad samverkan och dialog mellan berörda aktörer, såsom myndigheter och institutioner inom olika samhällsområden samt enskilda organisationer, exempelvis hembygdsrörelsen.” (sid 25)

I kulturpropositionen presenteras nya nationella kulturpolitiska mål. För att uppnå dessa mål ska kulturpolitiken bland annat: ”främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas”. (sid 26)

”Riksarkivet, Kungl. biblioteket, de centrala museerna, Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Talboks- och punktskriftsbiblioteket ges i uppdrag att inkomma med underlag som ska kunna ligga till grund för en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande.” (sid 46)

Regeringen avser ”att ge RAÄ i uppdrag att förvalta och vidareutveckla den digitala infrastruktur som skapats genom K-samsök. Uppdraget bör genomföras i samarbete med berörda myndigheter och institutioner samt ideella organisationer och aktörer. RAÄ ska även delta i samarbete på europeisk nivå inom området.” (sid 49)

”Myndigheterna inom kulturmiljöområdet, dvs. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna, bör fördjupa sin samverkan för att stärka humanistiska och historiska perspektiv i arbetet för en hållbar samhällsutveckling. Kulturarvets och kulturmiljöns betydelse för att skapa goda livsmiljöer bör lyftas fram. En översyn av de ändamål som kulturmiljövårdsbidraget får användas till initieras. Möjligheterna att upprätta aktuella kunskapsunderlag för kulturmiljöarbetet behöver stärkas.” (sid 74)

”Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, som 2009 uppgår till ca 239 miljoner kronor, är ett av kulturmiljöområdets viktigaste styrmedel”. [---] De grundläggande förutsättningarna för användningen av anslaget finns i RAÄ:s regleringsbrev och förordningen (1993:379) om bidrag till kulturmiljövård. [---] Mot bakgrund av de förändringar som skett i samhället under de mer än 15 år som gått sedan den gällande bidragsförordningen trädde i kraft, finns det anledning att göra en översyn av de ändamål som kulturmiljövårdsbidraget får användas till. Översynen bör ses som ett led i ett långsiktigt arbete för att modernisera och effektivisera kulturmiljöområdets styrmedel. Som ett första led avser regeringen att inrätta en ny anslagspost för att långsiktigt skapa förutsättningar för arbete med kulturmiljövårdens kunskapsunderlag i län och kommuner.” (sid 76-77)

”Samverkan kring gestaltning av den offentliga miljön och främjandet av en allsidigt hållbar stadsutveckling stärks genom uppdrag till Arkitekturmuseet, Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd, Formas och Boverket. Statens konstråd ges dessutom ett särskilt uppdrag att, i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Arkitekturmuseet och Boverket samt med berörda kommuner och fastighetsägare, fördela medel och genomföra projekt för gestaltning av offentliga rum och miljöer, som inte är i statlig ägo. Ett barn- och ungdomsperspektiv ska särskilt beaktas.”

”Kulturdepartementet och Miljödepartementet har i dialog med myndigheter inom respektive område som ambition att utveckla det gemensamma arbetet för en hållbar stadsutveckling. [---] Tonvikten i samarbetet ligger på att visa positiva utvecklingsmöjligheter för stadsdelar och förorter med utbrett utanförskap. Den tidigare förda bostads- och stadsplaneringspolitiken har bidragit till att befästa sociala strukturer som kan leda till ett fördjupat utanförskap. En upprustning och förändring av många av våra förorter är därför en av de mest angelägna framtidssatsningarna. I planeringen och utformningen av ett hållbart samhälle måste miljöaspekter och klimatpåverkan vägas samman med sociala och kulturella aspekter.  [---] Arkitekturmuseet har till uppdrag att söka samarbete med andra myndigheter och aktörer som på olika sätt ansvarar för arkitektur-, formgivnings-, samhällsplanerings- och stadsutvecklingsfrågor. Det gäller inte minst RAÄ, Statens konstråd och Boverket, men också andra offentliga och privata aktörer.” (sid 77-79)

”Arkitektur, formgivning och design är tvärsektoriella frågor och en ökad kvalitet inom området leder både till en hållbar samhällsutveckling i stort och till en ökad tillväxt. Ett medvetet arbete med arkitektur, formgivning och design kommer både enskilda, företag och samhället som helhet till del. [---] För att stärka en helhetssyn i gestaltningen av offentliga miljöer som i högre grad förmår att väga samman olika perspektiv, och för att stärka konstens och andra gestaltningsområdens roll i samhällsutvecklingen, bör Statens konstråd, RAÄ, Arkitekturmuseet och Boverket utveckla sitt samarbete.” (sid 79-80)

”Sverige har förstärkt sina insatser för Unescos konvention om skydd för världens natur och kulturarv och under åren 2008–2011 är Sverige ledamot i Unescos Världsarvskommitté. I detta arbete prioriteras den globala strategin för ett balanserat och representativt världsarv, en integrerad natur- och kultursyn och en hållbar utveckling, insatser för att avvärja hot mot världsarv i fara samt för att öka barns och ungdomars intresse för kulturarvet. Sverige bereder en kommande ratificering av Unescos konvention för skydd av det immateriella kulturarvet. Regeringen har gett Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att, tillsammans med flera andra kulturmyndigheter, ta fram ett förslag till nationellt genomförande av konventionen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 december 2009.” (sid 84)

”Kraven på samarbete mellan de statliga myndigheterna bör öka. Vissa effektiviseringar av den statliga myndighets- och institutionsstrukturen på kulturområdet bör göras. [---] Den lösning som Kulturutredningen föreslår är att staten styrningsmässigt och organisatoriskt skiljer mellan två huvudtyper av institutioner och myndigheter. [---] Vidare föreslår utredningen en sammanslagning eller gruppering av myndigheterna med förvaltningsuppdrag i tre s.k. sfärer. [---] Regeringen har vid en sammanvägd bedömning funnit att en så omfattande omstrukturering som Kulturutredningen föreslår inte är aktuell. [---] Regeringen avser att som ett första steg öka kraven på samarbete inom den statliga myndighetsstrukturen.” (sid 87-88)

”En ny myndighet med uppgift att analysera, utvärdera och följa upp kulturpolitiska insatser bildas. [---] Den nya myndighetens uppgift bör vara att analysera det samlade utfallet av de kulturpolitiska insatserna och lämna förslag till regeringen om vilka eventuella ändringar i regeringens politik som detta kan föranleda. [---] Den nya myndigheten kan komma att överta vissa av de verksamheter som i dag utförs av Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Konstnärsnämnden, exempelvis kulturstatistik.” (sid 89-91)

”Riksarkivet ombildas till en sammanhållen myndighet genom att de sju landsarkiven avvecklas och deras verksamhet inordnas i Riksarkivet.” (sid 95)

”De centrala museerna ges i uppdrag att utveckla samarbetet inom museisektorn. I budgetpropositionen för 2010 föreslås att Riksförbundet Sveriges museer 2010 ges ett bidrag på 1,5 miljoner kronor för att vara samordnande och pådrivande i frågor som gäller samverkan kring bl.a. utbildning, kompetensutveckling och internationellt samarbete.” (sid 97)

”Riksantikvarieämbetet bör få ett förtydligat uppdrag att som nationell samordnare arbeta med frågor om vård och konservering av byggnader, föremål samt annat kulturhistoriskt material. För att skapa förutsättningar för att genomföra uppdraget föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2010 en ökning av Riksantikvarieämbetets förvaltningsanslag med 2 miljoner kronor 2010.” (sid 101)

”För att skapa bättre förutsättningar för ett framtida bevarande av kulturhistoriskt material finns det, som bl.a. Museikoordinatorn har lyft fram, behov av ökad samordning när det gäller vård och konservering. [---] Regeringen avser därför att ge RAÄ i uppdrag att som nationell samordnare arbeta strategiskt med frågor om konservering och vård av byggnader, föremål och annat kulturhistoriskt material. Uppdraget ska genomföras i samråd med Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna, som är en viktig resurs i arbetet med vård av kulturarvet. Viktiga samverkansparter i övrigt är bl.a. Riksarkivet, de centrala och regionala museerna, Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen samt universitet och högskolor.” (sid 102-103)

”Huvudmannaskapet för Svensk museitjänst förs över från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet. I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen att 2,5 miljoner kronor överförs från Riksarkivets förvaltningsanslag till Riksantikvarieämbetets förvaltningsanslag.” (sid 103)

Tilläggas kan att ordet byggnadsvård inte nämns alls i kulturpropositionen…

Den 24 april hålls ett heldagsseminarium i Stockholm om klimatförändringarnas påverkan på det byggda kulturarvet. Seminariet vänder sig till alla intresserade och till yrkesverksamma inom kulturmiljövården eller byggsektorn.

Seminariet arrangeras av BRUK och SPBA i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Statens fastighetsverk, Boverket, Högskolan på Gotland, Tyréns och Arkitekt & Miljö AB.

Se hela programmet och information om plats och anmälan (senast 10 april).

Klenod 2009 är en ny tävling som är öppen för museer, kyrkor, hembygdsföreningar och kulturinstitutioner. Syftet är att rädda och lyfta fram särskilt skyddsvärda föremål som tillhör det svenska kulturarvet.

Under perioden 9 mars till 1 maj får varje kulturinstitution anmäla upp till fem föremål, som måste skyddas mot stöld eller klimatpåverkan för att kunna visas upp. Därefter nominerar en jury tio föremål som man anser vara mest skyddsvärda. Tills slut får svenska folket rösta om vilket föremål som ska belönas med en skyddsmonter, värd 75.000 kronor. Omröstningen pågår mellan 1 juni och 9 oktober.

Klenod 2009 stöds av Riksantikvarieämbetet och Riksförbundet Sveriges Museer. Huvudsponsor är Milox Skyddsmontrar AB.

K-samsök är en webbtjänst med museirelaterad information som knyter ihop olika institutioners databaser. Den innehåller bilder, arkeologiska, etnologiska och kyrkliga föremål, fornlämningar, byggnader och ekofakter (naturalier).

Syftet med K-samsök är att det ska bli enklare för fler att få tillgång till och dra nytta av all museiinformation som finns samlad i en lång rad databaser runt om i Sverige.

För närvarande bidrar Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer och Västarvet med sammanlagt cirka 1,78 miljoner poster. K-samsök kommer att utökas med fler anslutna databaser under året.

Läs mer om projektet K-samsök hos Riksantikvarieämbetet.

Till våren finns två nya fördjupningskurser vid Göteborgs universitet om kyrkligt kulturarv. Kurserna vänder sig till de som vill arbeta med bevarande och förnyelse av kyrkogårdar, kyrkobyggnader eller dess interiörer och inventarier.

Mer information finns hos arrangören, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, och i foldern (pdf). Sista dag för ansökan är 22 december.

Idag lanseras en betaversion av den EU-finansierade söktjänsten Europeana. Det är en multimediedatabas där man kan samsöka kulturmaterial i de 27 EU-ländernas arkiv, bibliotek och museer. Idag finns ca två miljoner digitaliserade objekt tillgängliga.

Sverige bidrar med material från Riksantikvarieämbetet (Kulturmiljöbild), Statens arkiv, KMM-projektet (Samsök) och Statens ljud- och bildarkiv. Nationell samordnare för det svenska materialet är Kungl. biblioteket.

Sedan i februari finns webbtjänsten Skogens kulturarv som syftar till att sprida kunskap för att vårda och bevara skogens kulturarv.

På webbplatsen hittar du beskrivningar och illustrationer av kulturlämningar och kulturmiljöer, filmklipp, checklistor skogsplanering och skötselråd för olika åtgärder och miljötyper. Den vänder sig i första hand till skogsägare, deras rådgivare och entreprenörer.

Skogens kulturarv är ett samarbete mellan Skogforsk, Riksantikvarieämbetet, LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Tjänsten bygger delvis på tidigare publicerat material, som har uppdaterats och utökats.

Riksrevisionen är kritiska till hur Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna vårdar det kyrkliga kulturarvet. Det är omotiverat stora skillnader mellan stiftens kyrkoantikvariska ersättning, visar en granskning. RAÄ ger heller inte länsstyrelserna tillräcklig vägledning och länsstyrelserna tar inte egna initiativ, skriver Riksrevisionen i sin rapport.

RAÄ tycker att kritiken för hård. Vi har gjort mycket förebyggande arbete och håller på med en utvärdering av den kyrkoantikvariska ersättningen, säger Anita Bergenstråhle-Lind, biträdande avdelningschef på RAÄ:s samhällsavdelning. Utvärderingen presenteras den 29 maj.

SvD uppmärksammar att det idag är sista dagen att lämna in anbud på att vårda och driva Birka och Hovgården. När Riksantikvarieämbetet i våras beslutade om att lägga ut Birka på entreprenad, blev beslutet kritiserat av forskare Men fler kulturarv står på tur att tas över av entreprenörer, bland annat Glimmingehus i Skåne. Tidigare har Eketorp-borgen på Öland leasats ut till Kalmar läns museum.

Den 6-8 juni håller Europa Nostra sin årliga konferens, denna gång i Stockholm. Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa) arbetar för att bevara vårt gemensamma kulturarv. Den 7 juni är man på Moderna museet och lyssnar till föreläsning om det svenska kulturarvet och ett forum om modern arkitektur. Den 8 juni har Statens fastighetsverk bjudit in deltagarna till Drottningholm. Läs mer om evenemanget hos Europa Nostra Sverige eller hos Europa Nostra.

Svenska kyrkans konferens om det kyrkliga kulturarvet hålls i år i Kalmar den 7-8 maj. De ca 3400 kyrkobyggnaderna är ett levande arv som det gäller att förvalta inför framtiden. Det säger Svenska kyrkans generalsekreterare, Lars Friedner, i ett pressmeddelande. Kyrkorna, kyrkorummet och kyrkogårdarna är en omistlig del i det svenska kulturarvet. Den kyrkoantikvariska ersättningen ska inte ses som ett samfundsstöd, utan är ett statligt stöd till kulturarvet, menar Friedner.

Konferensen väntas samla ett hundratal deltagare och inleds måndag förmiddag av bland andra kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, biskoparna Ragnar Persenius och Sven Thidevall och riksantikvarie Inger Liliequist.

I regeringens vårproposition som presenterades den 16 april fick kultursektorn förstärkning med 150 miljoner kr. Dessa pengar går bland annat till:

• Accessprojekt för bevarandet av kulturarv får 75 miljoner kr under 2008 och 2009
• Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar får tillsammans 30 miljoner kr under 2008 som kompensation för kostnader i samband med omlokaliseringen till Gotland
• Kungliga Operan får ökat anslag med 10 miljoner kr 2010 för nytt scenmaskineri. Projekteringen ska påbörjas under 2007, installationen beräknas ske 2010.
• Flygvapenmuseet i Linköping får 5 miljoner kr från 2008 för ombyggnad
• Lärlingsutbildning inom vissa hantverksutbildningar ska utvidgas och permanentas
• Långsiktig satsning på kulturell mångfald genom stöd till organisationer och myndigheter för att bygga nationella och internationella nätverk
• Krediter till små och medelstora företag genom Almi Företagspartner AB

Läs mer om vårproppen för kultursektorn (pdf) på kulturdepartementets webbplats.