Samråd om Tobaksmonopolet 4

Torsdagen den 15 oktober håller Stockholms stadsbyggnadskontor ett samrådsmöte om förslaget på ny detaljplan för Tobaksmonopolet 4 på centrala Södermalm. Fastigheten vetter mot Rosenlundsgatan och Maria Skolgata och ska byggas ut med ca 150 lägenheter och butik- och restauranglokaler i två punkthus. Idag finns där en relativt intakt kultur- och industrimiljö från 1930-talet. För att få plats planerar ägarna NCC att riva tobaksfabrikens matsalsbyggnad från 1933.

Planerna finns utställda till och med 4 november på Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4, och Södermalms stadsdelsförvaltning, Medborgarplatsen 25. Läs mer och se detaljplaneförslaget hos Stadsbyggnadskontoret. Torsdagens samrådsmöte hålls i NCC:s lokaler Maria Skolgata 79A, kl. 18.

Byggplanerna innebär att en industrimiljö av stort industrihistoriskt, arkitekturhistoriskt och miljömässigt värde (enligt Stadsmuseets inventering av industrimiljöer i Stockholm) ska rivas och en viktig del av Stockholms industrihistoria försvinner. Läs mer på kvarteret Piskans webbsida om protesterna mot byggplanerna för Tobaksmonopolet.

Bilden visar en av Tobaksmonopolets byggnader och är lånad från Kvarteret Piskan.

Kulturhus i Kil förfaller

I centrala Kil finns ett hus från början på 1900-talet, en fd sprisbrödsfabrik, som är i riktigt dåligt skick. Det är hål i taket, fönsterrutor är sönderslagna och fasaden vittrar och faller sönder. Huset finns med i kommunens inventering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Dessutom ligger det inte långt från kommunhuset. Men kommunen har först nu efter en anmälan tagit tag i frågan och kontaktat husägaren.

Läs mer om detta på den nya bloggen, Svenska byggnadsvårdsföreningen Värmlandssektionen, och i de tidningsartiklar som finns i dagens inlägg.

Foto: Peter Sörensen, länsombud Svenska byggnadsvårdsföreningen i Värmland

Drängsmarks ångsåg – årets industriminne

Svenska industriminnesföreningen har utsett Drängsmarks ångsåg i Skellefteå kommun till årets industriminne 2007. I motiveringen står bland annat:

Sammantaget utgör Drängsmarks ångsåg en mycket välbevarad anläggning som berättar om industrialismen på landsbygden vid sekelskiftet 1900. Här finns betydande pedagogiska värden som levandegörs genom aktiva bybor där kulturarvet utgör grunden för ett lokalt utvecklingsarbete. Miljön utgör en helhet där tillgängligheten, förståelsen av landskapet och anläggningarna samverkar.

Drängsmarks ångsåg vid Kvarnforsen är byggnadsminnesförklarad. Den uppfördes 1895 och verksamheten upphörde först på 1960-talet. Byborna har restaurerat anläggningen och driver den sommartid. De anordnar också kurser i konsten att såga virke.

Prisutdelning sker i Drängsmark nu på lördag, den 27 oktober. Läs mer om årets industriminne och föreningens motivering (pdf). Besök även byn Drängsmarks webbplats och se fler bilder på ångsågen.

Bilderna visar vy över hembygdsområdet med bland annat sågen och musiebyggnaderna, ramsågen och ångmaskinen. Samtliga foton är hämtade från bildarkiv på Drängsmarks webbplats. Fotograf ej angiven.

100 mest hotade platserna

Världens 100 mest hotade platser finns sammanställda på World monuments watch, skriver SvD. Bland dessa finns för första gången en byggnad i Sverige med: Ljungberghallen i Borlänge, ritad av Ferdinand Boberg 1897.

Bakom listan står den ideella organisationen World Monuments Fund (WMF) som sedan 1960-talet värnar om kulturhistoriskt och arkitektoniskt intressanta platser och miljöer som är hotade på olika sätt. Naturkatastrofer, klimatförändringar, krig, ekonomisk utveckling och turister utgör risk för historiska byggnader och platser. WMF arbetar också med att utbilda i och praktiskt jobba med byggnadsvård.

Det är Borlänge kommun som i samförstånd med ägaren Stora Enso Kvarnsveden har ansökt hos WMF om att få Ljungberghallen listad. Läs mer om detta på kommunens webbplats och i deras pressmeddelande. Kommunen vill flytta och rusta upp byggnaden för att använda den till konserter och utställningar. I och med listningen och den uppmärksamhet som det medför är förmodligen rivningshotet mot byggnaden, som kallas ”Gamla bruket” borta, skriver SvD.

Maskinhallen ritades av Ferdinand Boberg till Stockholms- utställningen 1897. Byggnaden monterades ner och fraktades på järnväg till Borlänge och sattes upp kring de första pappersmaskinerna vid Kvarnsvedens pappersbruk. (Foto och bildtext kommer från Borlänge kommuns webbplats.)

Idag ser maskinhallen lite risigare ut. Den har använts som lager vid pappersbruket, men Stora Enso behöver nu platsen till andra byggnader. Foto från artikel i Ny teknik.

Ebbamåla bruk – årets byggnadsvårdare

Ebbamåla bruk i Blekinge har fått Svenska byggnadsvårdsföreningens utmärkelse ”Årets byggnadsvårdare”. Priset delades ut vid föreningens vårresa/årsmöte i Karlskrona nyligen. Motiveringen lyder:

”Anna-Karin och Anders Randver har på Ebbamåla bruk ägnat stor del av sin tid till att på ett föredömligt sätt bevara den genuina industrimiljön från 1886 – 1967. De har restaurerat bruket till att bli ett levande industriminne med smedja och kursverksamhet. Ebbamåla bruk inrymmer idag verksamheter som tillsammans skapar en pedagogisk och kreativ mötesplats och inspirerar gammal som ung.”

Ebbamåla bruk är både ett arbetslivsmuseum och tekniskt museum. De håller kurser i järnsmide och gjutning och ger guidade visningar i bevarad industrimiljö. Här finns även fabriksbutik (Jernboden), café och vandrarhem.

Industrihistoria i Stockholms län

För den som söker information om Stockholms industrihistoria finns en bra webbplats med fakta, forskningsguide och många bilder. Syftet med webbplatsen är att sprida kunskap om industrihistorien och industrisamhällets utveckling. Man vill bl a lyfta fram industrins betydelse för Stockholms utveckling under 1800- och 1900-talen.

Ansvariga för webbplatsen är ”Nätverket för Industrisamhällets arv i Stockholms län”. I nätverket ingår ett trettiotal aktörer: museer, arkiv, hembygdsföreningar, m fl.