Rivningshotade Swartlings ridskola, fd Generalstabens stalletablissement, i centrala Stockholm blir kvar. Akademiska hus accepterar kammarrättens dom och låter de byggnadsminnesförklarade rid- och stallbyggnaderna vara kvar.

Swartlings ridskola. Foto: Annika Richert, RAA

Tomten där byggnaderna står skulle användas för att bygga nytt åt Musikhögskolan. Nu ska Akademiska hus istället integrera de äldre byggnaderna med ny bebyggelse för att förse Musikhögskolan med nya lokaler. Inom kort ska man träffa länsstyrelsens antikvarier för att diskutera hur man ska kunna använda och utveckla de byggnadsminnesförklarade husen. Det skriver bland andra SvD idag.

Läs mer om ridskolan i tidigare inlägg på Byggnadsvårdsbloggen:

• Även kammarrätten säger nej till Swartlings (Korta nyheter juni 2009)
• Musiker saknar sitt hus (Korta nyheter juni 2008)
• Ridskolan får inte rivas (5/11 2007)
• Upphävning av byggnadsminne överklagas (19/8 2007)
• Ämbetet överklagar beslut (25/6 2007)
• K-märkning upphävs för ridhus (14/6 2007)
• Protester mot att riva k-märkt ridhus (21/5 2007)
• Rivningshotat stall i innerstan (30/4 2007)

Länsrätten har idag beslutat att byggnadsminnesförklaringen av Generalstabens stalletablissement, även känt som f d Swartlings ridskola, ska vara kvar. De går därmed emot länsstyrelsens tidigare beslut om att häva byggnadsminnesförklaringen. Beslutet överklagades av Riksantikvarieämbetet och länsrätten har nu gått på deras linje. Akademiska hus, som vill uppföra en ny byggnad för Musikhögskolan på platsen, har ännu inte bestämt om de ska överklaga dagens beslut eller inte. Det skriver dn.se och svd.se idag.

Läs mer om ridskolan i tidigare inlägg:

• Upphävning av byggnadsminne överklagas (19/8)
• Ämbetet överklagar beslut (25/6)
• K-märkning upphävs för ridhus (14/6)
• Protester mot att riva k-märkt ridhus (21/5)
• Rivningshotat stall i innerstan (30/4)

Länsstyrelsen har beslutat att inte häva byggnadsminnesförklaringen av Rosendals slott, som ägarfamiljen Bennet har begärt. Det skriver Helsingborgs dagblad (hd.se). Avslaget grundar sig på remissvar från Riksantikvarieämbetet, Regionmuseet och Helsingborgs museer, som alla vill behålla byggnadsminnesförklaringen på grund av Rosendals höga kulturhistoriska värden. Men museerna föreslår samtidigt att länsstyrelsen ska ta upp en dialog med familjen Bennet om att omarbeta de detaljerade skyddsföreskrifterna. Enligt länsantikvarie Thomas Romberg finns det dock ingen anledning att börja diskutera en förändring av skyddsföreskrifterna nu.

Familjen Bennet har ännu inte bestämt om de ska överklaga beslutet eller inte.

Rosendals slott började uppföras 1615 och är en av Skånes bäst bevarade renässansanläggningar. Släkten Bennet har ägt Rosendal sedan mitten av 1700-talet. Byggnadsminnesförklaringen gjordes för endast två år sedan. Läs lite mer om slottet i Wikipedia.

I nästa vecka blir Blånnesladan i Övre Gärdsjö, med timmer från 1293-94, byggnadsminne. Blånnesladu är länets näst äldsta träbyggnad, efter kyrkhärbret i Älvdalen, och en av ca 350 hö- och ängslador i området.

Rättviks hembygdsförening har i flera år arbetat för att få ladan skyddad. Nu kommer det formella beslutat av länsstyrelsen efter godkännande av Riksantikvarieämbetet.

Läs mer och se bilder på ladan i Dalarnas tidningar.

Tack för korrigering – inlägget uppdaterat 070921

Länsstyrelsen i Västra Götaland vill byggnadsminnesförklara det gamla turisthotellet Oscars på Marstrand. Länsstyrelsen har nyligen skickat ut en remiss med förslag till skyddsbestämmelser som går ut på att Oscars bevaras i sitt nuvarande skick, så långt det är möjligt. Förslaget väcker hopp hos dem som kämpar för att bevara hotellet. Men ägaren vill fortfarande riva det för att bygga bostäder; och rivningsansökan har ännu inte behandlats av kommunen. Senast den 15 oktober ska ägaren och Kungälvs kommun komma in med synpunkter på länsstyrelsens förslag. Läs mer om detta i GP.

Stiftelsen Byggnadsvårdsmagasinet har ordnat flera debatter och skrivit mycket om turisthotellet. De har även startat ett upprop för att rädda hotellet, se tidigare inlägg.

Att Riksantikvarieämbetet överklagar Stockholms länsstyrelses beslut om att upphäva byggnadsminnesmärkningen av Swartlings ridskola, har jag skrivit om tidigare. I förra veckan kom det formella överklagandet och en skrivelse (pdf) lämnades in till länsrätten, som nu får avgöra frågan. En upphävning urholkar lagstiftningen kring byggnadsminnen, skriver ämbetet på sin webbplats.

Svenska byggnadsvårdsföreningen skrev i juni ett upprop (Bevara byggnadsminnet Swartlings ridskola!), där man frågar sig vilket byggnadsminne vi river härnäst.

Se även mina tidigare inlägg om det rivningshotade stalletablissementet på Östermalm i Stockholm:

• Ämbetet överklagar beslut (25/6)
• K-märkning upphävs för ridhus (14/6)
• Protester mot att riva k-märkt ridhus (21/5)
• Rivningshotat stall i innerstan (30/4)

Riksantikvarieämbetet överklagar länsstyrelsens beslut om att häva byggnadsminnesförklaringen av Swartlings gamla ridskola. Det skriver ämbetet i ett pressmeddelande. Bakom varje byggnadsminne ligger en omfattande utredning och man anser att länsstyrelsen inte har tillräckligt underlag för sitt beslut om att häva märkningen. Det är också nödvändigt att pröva frågan rättsligt, eftersom det är principiellt viktigt att fastställa att kulturminneslagen ger ett långvarigt skydd.

Läs tidigare inlägg om det rivningshotade stalletablissementet på Östermalm i Stockholm:

• K-märkning upphävs för ridhus (14/6)
• Protester mot att riva k-märkt ridhus (21/5)
• Rivningshotat stall i innerstan (30/4)

Idag beslutade länsstyrelsen i Stockholm att häva byggnadsminnesförklaringen av Swartlings gamla ridhus och stall på Östermalm. Därmed kan Akademiska hus, som äger fastigheten, riva husen och bygga nya bostäder och lokaler för Musikhögskolan.

- Det är två kulturintressen som stått mot varandra; dels det antikvariska, dels behovet av att få en levande musikscen i Stockholm, säger landshövding Per Unckel till SvD.se.

Riksantikvarieämbetet är starkt kritiska till beslutet och har ännu inte bestämt om de ska överklaga eller inte.

Läs mer i dagens DN och SvD samt i mina tidigare inlägg (30/4 och 21/5).

Bristande underhåll och oklarheter kring vilken förvaltning som har ansvar gör att den gamla klappbryggan i Fiskarhamnen på Dalarö, Stockholms skärgård förfaller. Det skriver tidningen Skärgården i sitt senaste nummer.

Bryggan uppfördes i slutet av 1800-talet, men den har anor från 1600-talet. Förr var det vanligt med liknande bryggor för tvätt, men idag finns inte många kvar. Klappbryggan i Dalarö byggnadsminnesförklarades 1997.

Klappbryggan tycks hamna i samma kategori som många ekonomibyggnader. De är för vanliga eller vardagliga, inte tillräckligt ”fina” för att anses vara värda att bevaras. Men ett urval av dem bör ändå sparas och vårdas för att visa hur tidigare generationer har levt. Riksantikvarieämbetet skriver att syftet med byggnadsminnen är:
”att bevara spår av historien som har stor betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors rätt till en viktig del av kulturarvet.” (ur Byggnadsminnen på www.raa.se)

Fotot kommer från webbplatsen Information om Dalarö

Swartlings k-märkta gamla ridhus på Östermalm i Stockholm är rivningshotat. Akademiska hus vill häva byggnadsminnesförklaringen och riva huset för att bygga nytt. (Se tidigare inlägg) I fredags samlades de som vill rädda huset och miljön omkring för att protestera. Ett beslut väntas inom kort från Länsstyrelsen, skriver DN idag.

Sedan ett par år tillbaka är fd Generalstabens stalletablissement på Östermalm i Stockholm hotat av rivning. Swartlings ridskola fanns där fram till 2005, men efter ca 100 år på samma plats har ridskolan flyttat och stallet används inte som stall längre.

Akademiska hus, som äger marken, vill häva byggnadsminnesförklaringen för stall och ridhus för att bygga ny Musikhögskola och ca 500 bostäder på området.

Men Riksantikvarieämbetet tycker annorlunda och skriver i sitt yttrande (23/1) att man inte anser att byggnadsminnesförklaringen ska hävas. Att användningen av husen har förändrats är inte ett tillräckligt skäl för att häva förklaringen. Funktionen (ridverksamheten) var inte avgörande för byggnadsminnesförklaringen 1995. Den militära anläggningen har anor från 1600-talet på samma plats och byggnadsminnets karaktär skiljer sig från omgivningen. Kombinationen av bostadshus och ekonomibyggnader visar hur institutioner såg ut på 1800-talet och bidrar till vår förståelse av dåtidens samhälle.

Det här är ett exempel på krocken mellan bevarande och förnyelse och frågan är ännu inte avgjord. Det har skrivits insändare både för och emot i bl a Svenska dagbladet (20/12 ”Rivningsvåg hotar kulturmiljö”) med replik (3/1 ”För miljövårdare tycks allt vara omistligt”).

I Dagens nyheter (28/3, brev till familjered.) skriver Johanna Lidman-Evans att omistliga miljöer hotas av utplåning, men att vi nu har möjlighet att reagera och agera för att bevara dem. Annars kanske framtidens stockholmare ställer sig lika frågande som vi idag när vi påminns om rivningarna av Klarakvarteren på 1950-talet. Hur kunde man låta det ske? Varför reagerade ingen? Lidman-Evans efterlyser fler som vill agera för att bevara denna stallmiljö mitt i centrala Stockholm.

Regeringen har beslutat att göra Arholma kustartilleribatteri i Norrtälje till statligt byggnadsminne. Försvarsanläggningen togs i bruk 1961. Batteriets utrustning har moderniserats kontinuerligt och både den ursprungliga och den senare utrustningen finns bevarad. Detta gör att anläggningen är unik och batteriet har ett högt fortifikationshistoriskt värde, skriver Kulturdepartementet i ett pressmeddelande.

Foto: Fortifikationsverket och Erik Wahlsten, Kulturdepartementet

Regeringen har fattat beslut om sju nya statliga byggnadsminnen. Det skriver Kulturdepartementet i ett pressmeddelande.

• länsfängelset i Gävle, ett av Sveriges äldsta cellfängelser var i drift 1847-1986
• f d tygstationen i Boden från 1906, har varit ett av områdets största arbetsplatser
• ställverket vid Brunflo station från tidigt 1900-tal (stationshuset är byggnadsminne sedan tidigare)
• delar av Malmbanans anläggningar som har varit viktiga för den industriella utvecklingen, bl a transformatorstationer och banvaktarstugor.
• delar av Eslövs station (själva stationshuset är byggnadsminne sedan tidigare)
• perrongtaket vid Flens station (stationshuset är redan byggnadsminne)
• järnvägsbron vid Sikfors över Piteälven från 1910

Syftet med byggnadsminnesmärkning är att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer för att bevara en del av vårt kulturarv. Länsstyrelsen fattar beslut om enskilda byggnadsminnen och regeringen fattar beslut om statliga byggnadsminnen. Information om både enskilda och statligt ägda byggnadsminnen kan du hitta i Bebyggelseregistret på RAÄ:s webbplats.

Kulturhusens dag den 9 september har i år temat K-märkt. Det skriver RAÄ i ett pressmeddelande och bjuder in alla som vill visa upp en K-märkt byggnad eller miljö. Det kan till exempel vara bostadshus, kyrkor, idrottsanläggningar, trädgårdar eller industrier från olika perioder.

Begreppet K-märkt används för många olika typer av lagskydd av kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer, såsom byggnadsminne, q-märkning och kulturreservat. Lagskyddet kan innebära att en byggnad inte får rivas eller förändras på ett sätt så att dess kulturhistoriska värde minskar.

Många undrar varför en viss byggnad är K-märkt, medan en annan inte är det. Både vackra och mindre vackra miljöer eller byggnader kan bedömas ha ett kulturhistoriskt värde och K-märks. Allt kan inte bevaras utan vi gör ett strategiskt urval, säger riksantikvarie Inger Liliequist.

Mer information om Kulturhusens dag på www.raa.se/khusdag .

Mårtagårdens dass för tjänstefolk i Kungsbacka är ett byggnadsminne. Foto av Bengt A Lundberg, från pressbilder på www.raa.se .