Göteborgs-Posten har gjort ett tv-inslag om Södra Gårda, Kampen för husen i Södra Gårda fortsätter. Se blivande bebyggelseantikvarien Mikael Hammerman visa och berätta om Södra Gårda på GP-TV. Husen hotas av rivning, beslut väntas i december.

Så byggdes villan – svensk villaarkitektur från 1890 till 2010 av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen är en ganska nyutkommen bok. Den visar tidstypiska villor och karakteristiska byggnadsdetaljer decennium för decennium. Boken är utgiven av Forskningsrådet Formas.

Förlaget ger även ut en affisch med exempel på tidstypiska villafasader.

Författarna har tidigare skrivit boken Så byggdes staden – stadsbyggnad, arkitektur, husbyggnad. Cecilia Björk och Laila Reppen har även skrivit Så byggdes husen 1880-2000.

Den nya boken Så byggdes villan blev häromdagen nominerad till Augustpriset för årets svenska fackbok, som delas ut av Svenska förläggareföreningen.

Omslagsbild och affisch är lånad från Formas webbplats.

Hur gör man för att renovera gamla lägenheter och flerbostadshus varsamt? Torsdagen den 23 april kan du få lära dig mer under temadagen “Renovera rätt din bostadsrätt” på Göteborgs stadsmuseum.

Föredragen tar bland annat upp frågor om energi, energideklaration, putsade och teglade fasader och alternativ till stambyte. Läs mer om programmet och anmäl dig direkt via webben.

Arrangör är Svenska byggnadsvårdsföreningen i samarbete med Göteborgs stadsmuseum och Byggnadsvård Nääs.

Foto: bloggredaktören

I det senaste numret av Byggnadskultur (nr 1/2009) skriver Christina Lillieborg om AB Stadsholmens syn på vardaglig byggnadsvård i den löpande verksamheten: förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla hus. De har Venedigdokument (Venice charter 1964) som utgångspunkt för förvaltning och underhåll.

Stadsholmen är dotterbolag till Svenska bostäder AB och förvaltar många kulturhistoriskt intressanta byggnader i Stockholm, bland annat på Skinnarviksberget, Vita bergen, Djurgården och i Gamla stan. Under de senaste åren har man diskuterat om Stadsholmens hyresrätter ska få omvandlas till bostadsrätter eller inte. Några fastigheter har fått ja till omvandling, men de flesta ansökningarna fick avslag.

Byggnadskultur nr 1/2009 har tema hållbart byggande. Läs om tegelpannor som kasseras i förtid, traditionell puts jämfört med modern puts, om fönsters kulturvärde respektive energivärde och om fördelarna med trä som byggnadsmaterial.

Läs i Byggnadsvårdsmagasinet om Majornas äldsta hus i kvarteret Oktanten i Göteborg. Det drygt 120 år gamla hörnhuset var det sista med orörd interiör och har varit rivningshotat flera gånger.

Under flera år har Stiftelsen Byggnadsvårdsmagasinet, tillsammans länsstyrelsen och stadsbyggnadskontoret, verkat för att landshövdingehuset på Karl Johansgatan ska bevaras. Byggföretaget JM renoverar nu det gamla huset och bygger två nya bostadshus kring en gemensam gård.

Byggnadsvårdsmagasinet länkar till en äldre GP-artikel (pdf) om husets historia och de senaste 20 årens turer kring att bevara eller riva huset.  Här finns också en länk till JM:s film om kvarteret Oktanten. Försäljningen av de tio lägenheterna i det renoverade 1800-talshuset startar i månadsskiftet mars/april.

Hur gör man för att renovera gamla lägenheter och flerbostadshus varsamt? Onsdagen den 25 mars kan du som är bostadsrättsinnehavare eller fastighetsägare få lära dig mer under temadagen “Renovera rätt din bostadsrätt” på Stockholms stadsmuseum vid Slussen.

Trapphus i Stockholm. Foto: Stockholms stadsmuseum

Föredragen under dagen tar bland annat upp frågor om energi, putsade fasader, VVS-system, trapphus och kök.

Läs mer om programmet och anmäl dig direkt via webben.

Arrangör är Svenska byggnadsvårdsföreningen i samarbete med Stockholms stadsmuseum.

Hur gör man för att renovera gamla lägenheter och flerbostadshus varsamt? Torsdagen den 6 november kan bostadsrättsinnehavare och fastighetsägare lära sig mer under temadagen ”Renovera rätt din bostadsrätt” på Östergötlands länsmuseum i Linköping.

Föredragen under dagen tar bland annat upp frågor om energi, underhåll av fasad och köksrenovering. Läs mer om programmet och hur du anmäler dig. Sista dag för anmälan är 31 oktober. Arrangerar gör Östergötlands länsmuseum och Svenska byggnadsvårdsföreningen.

På lördag och söndag den 6-7 september blir det Lilla Bodagarna i Hässleholms kommun. I år ligger fokus på att bo och leva på landsbygden. I tätorterna Hästveda, Sösdala, Tyringe, Vinslöv och Vittsjö öppnar familjer sina hem och trädgårdar för visningar. Det finns både renoveringsobjekt, nyrenoverade bostäder och nybyggda hus.

Mer information finns hos Hässleholms kommun och i programmet (pdf).

Korsvirkeshuset kan bevaras – Ägaren Länsförsäkringar vill riva tre av fyra väggar och bygga upp dem igen. Ursprungligen ville de riva hela huset eftersom det är i dåligt skick. Kompromiss om korsvirkeshuset – fasaden mot innergården sparas.

Röster höjs för restaurering av Hausknechtska korsvirkeshuset – Landsantikvarie Christer Gustafsson, bebyggelseantikvarie Maja Lindman och stadsarkitekt Kjell Pihl vill renovera det gamla Laholmshuset. ”Rivning strider mot lagen” säger Pihl.

Men till slut ger politikerna i miljö- och byggnadsnämnden ägaren Länsförsäkringar bygglov för riv- och byggplanerna – Nu rivs det mesta av Hausknechtska huset.

FAKTA
Hausknechtska huset ritades av arkitekt Johannes Emanuel Hausknecht och stod färdigt 1799. Det var ett av få hus som klarade den stora branden i Laholm 1811.

Källa: Hallandsposten (artiklar av Inge Henrikson och Henrik Williamsson)

Tillägg 081121
Hausknechtska huset renoveras och blir byggnadsminne

En av bloggens läsare efterlyser en debatt om “en del av våra svenska arbetarbostäder, landshövdingehusen i Göteborg”. Han vill ha en diskussion om den här typen av hus och om vem som ligger bakom dem.

Ordet är fritt, välkommen att diskutera och kommentera landshövdingehusen!

FAKTA
Landshövdingehus är trevånings hyreshus. De har fått sitt namn av att den dåvarande landshövdingen i Göteborg, Albert Ehrensvärd, som sanktionerade de första ritningarna. Typen kännetecknas av att bottenvåningen är anlagd i sten, medan andra och tredje våningen är uppförd i trä.
Källa: sv.wikipedia.org

Byggnadsantikvarierna Anna Ligoura och Lisa Molander har inventerat alla landshövdingehus som finns inom Göteborgs kommun. Läs mer

Stockholms stadsmuseum visar sina fyra museilägenheter för allmänheten under april och maj. Grupper kan i regel beställa visningar under större delen av året.

• Stuckatörens våning på David Bagares gata (1880-tal)
• Blockmakarens hus på Stigberget (1920-tal i 1700-talshus)
• Barnrikehuset på Stickelbärsvägen (1930/40-tal)
• Kämpingebacken 13, Tensta (1960/70-tal)

Även två härbärgen i Gamla stan visas efter bokning:

• Svartbrödraklostrets härbärge
• Vindragarlagets härbärge

För mer information om visningarna, se museets webbplats.

Stockholms stadsmuseum öppnar en ny utställning på lördag den 1 september. Den heter ”Om huset själv får välja” och handlar om att renovera flerfamiljshus byggda 1880-1975. Utställningen handlar om varsamhet och respekt för äldre byggnader och tar upp tak och vind, fasad, entré och trappuppgång samt planlösning och kök.

Samma dag som utställningen invigs arrangerar museet i samarbete med FIBOR en hantverksdag på Stadsmuseets gård. Mellan kl 12-17 får du veta mer om fönsterhantverk, måleri, plåt, kalkfärg, puts och stenkonservering.

Passa på att titta in i Faktarummet, som håller extra öppet denna dag efter att ha varit stängt hela sommaren. Här finns mängder med bilder och litteratur om Stockholm och stans byggnader.

Ingen har väl missat att det i år är 300 år sedan Carl von Linné föddes? Under sommaren pågår det en mängd evenemang om blomsterkungen och hans gärning runt om i landet. På Linnéjubileets webbplats Linné 2007 hittar du information om vad som händer.

I Linnés reseskildringar från olika delar av Sverige hittar man beskrivningar på växter och djur. Men det står också en hel del om hur människor bodde och levde på 1700-talet.

I Carl von Linnés gotländska resa, 1741, skriver han om Visby och dess stora kyrkoruiner, höga stadsmur med torn och vallgravar, trånga gränder och hus i sten, korsvirke eller trä. Han beskriver hur man lägger agtak, gör gärdesgårdar, bränner och släcker kalk och fångar ”själar” med nät. På Gotland hittar Linné både stenhus och bulhus och han beskriver hur de ser ut.

”Taken i mangården äro här på orten merendels gjorda av bräder, som ligga ställda från ryggåsen till takdroppet, utan någon näver eller torv inunder.” (Juni 25 Lummelund, Martebo)

”Stenhus såg man vid några bondgårdar med tegeltak täckte; murarna voro av kalksten med bleke och sand uppmurade, fastän övre våningen, eller åtminstone gavlen, var av korsverk. Uti inga hus här på orten brukte bönderna några kakelugnar ej heller spjäll till sina spisar, utan måste man här om vintern hava en stadig eld.” (Juni 26 Martebo, Stenkyrka)

”Bakugnarna sågos vid bondhusen allestädes stå utom väggen med ett löst skjul täckta, vilkas mynning med spis dock stod inom huset, varandes dessa så byggda att själva ugnen intet rum i stugan borttaga skulle.” (Juni 27 Hangvar, Fläringe)

”Stenhusen äro av kalksten byggda, nu med kalkbruk murade, nu med bleke, ler och sand, fast bleket ej häftar så fast som kalkbruket. Utanpå äro dessa husen med kalk helt vitmenade och med tegeltak försedda, vilket giver landet ingen ringa prydnad; man kan se att detta stenhusbyggande på Fårön är ej gammalt.” (Juni 29 Fårön)

”Bondstugorna voro däruti synnerliga, att de hade ett fönster på gavelen och ett på väggen, men så att fönstret stod ej mitt på gavelen, utan närmare intill den ena knuten eller hörnet, ävenså det fönstret på väggen, var även uthugget när intill samma hörn av huset; varigenom skedde att bordet som i stugan sattes intill bägge fönstren, blev mycket väl upplyst, men däremot sängen, som stod i det andra hörnet, utan fönster, var mycket mörk och fri för drag. Väggarna voro upptimrade av sågade stockar, att man ofta kunde hava av en stock 3:ne, dessa voro ej uti varandra inhuggna vid hörnen, utan såsom en lada inplankade uti rätt uppstående hörnstolpar.” (Juli 4 Östergarn, Alskog)

”Husen som bönderna byggt här på orten, voro allmänt uthuggna med inskiftningar, då stockarna som inskiftas äro sönderskurna uti 3 à 4 plankor, att vardera plankan bliver 3 à 4 tvärfinger bred; härav synas väggarna helt släta och ofta hyvlade. På den kanten av plankan, som vetter uppåt, strykes tjära förr än mossan ditläggas, varav fogningarna i väggen bliva mycket täta; men dessutom brukar lantmannen varken goda trossbottnar eller fyllningar kring husen: ty den är ej rädd om värmen, som ej behöver spjäll.” (Juli 12 Fardum)

Läs vidare i boken Carl von Linnés gotländska resa. Samtliga citat är hämtade ur Natur och kulturs pocketupplaga från 2005.

Bilder från 1600-talsgården på Bungemuseet med hög gavel från sent 1600-tal samt litet hus från 1700-talet på Liste ängar. Foto: bloggredaktören, juni 2005

Vid branden i Öjebyns kyrkstad i fredags totalförstördes två kyrkstugor. Dagens tekniska undersökning visar att branden var anlagd. Det skriver Norrbottens-kuriren idag. Läs mer om själva branden i lördagens tidning.

FAKTA
Öjebyns kyrkstad i Piteå är en kulturmiljö av riksintresse med 164 välbevarade stugor. De flesta är byggda under 1800-talet. Stugorna bildar en ålderdomlig, tät struktur utmed slingriga gator och gränder kring kyrkan. Platsen har varit kyrkligt centrum sedan medeltiden och kan beläggas till tidigt 1600-tal eller tidigare. 1998 startade restaureringsarbete och fram till 2005 har 67 stugor åtgärdats, framför allt skador i grunder och timmerstommar.

Källa: Länsstyrelsen i Norrbottens län

32 gårdar håller öppet hus idag under Hälsingegårdarnas dag, som anordnas för sjunde året i rad. På programmet står renoveringar och restaureringar samt kaffeservering. Nytt för i år är att man har flyttat evenemanget från pingst till mitt i sommaren, med förhoppning om att locka fler ”utbor”. Arrangörer är Föreningen Hälsingegårdar och Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund i samarbete med Projekt Hälsingegårdar Turism.

Läs mer i Ljusnan och hos föreningen Hälsingegårdar.

I Skoftebyn är ett hus från 1870-talet på väg att rivas för att ge plats åt två nya hus. Huset utgör en del av den äldre stadsdelen och rivningen, som har påbörjats har fått flera att höra av sig till kommunen.

Trollhättans stad har beviljat fastighetsägaren rivningslov med hänvisning till att fastigheten inte finns med i kulturmiljöprogrammet för bevarandevärda hus. Man menar att huset inte är i ursprungligt skick, eftersom man bland annat gjort ändringar på taket. Men enligt bebyggelseantikvarien Marie Odenbring Widmark på regionmuseet i Vänersborg är huset väl värt att bevara. Vid bedömningen tar man idag även hänsyn till miljön och husets och bygdens historia, inte bara till det arkitektoniska.

Utredningen som ligger till grund för kulturmiljöprogrammet gjordes i slutet av 1970- och början på 1980-talet. Trollhättans kommun har anställt antikvarien Mats Ronnevik för att göra en ny inventering av husen. Han säger att 1870-talshuset i Skoftebyn är en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Den är i tillräckligt ursprungligt skick och värd att bevara. Kanske kan man plocka ned den bit för bit och bygga upp den på annan plats, om inte rivningen går att stoppa, föreslår han.

Källa: Ttela.se

I Stockholm är intresset stort för att ombilda allmännyttans hyresrätter till bostadsrätter, vilket den borgerliga majoriteten i Stockholm har öppnat för. Redan i höstas diskuterades hur kulturhusen ska behandlas inom alliansen i Stockholms stadshus.

Nu har folkpartiet definitivt sagt stopp för omvandlingen av kulturhusen som Stadsholmen hyr ut. Kulturhusen ska förbli i stadens ägo, anser folkpartiet. Det innebär att det saknas politisk majoritet för att värdera husen. De boende som vill ombilda är förstås missnöjda med folkpartiets helomvändning.

Enligt bostadsborgarrådet Kristina Alvendal (m) har man inte tänkt att alla kulturhistoriskt viktiga hus som blivit varsamt renoverade ska ombildas. Det finns andra byggnader inom Stadsholmen som kan komma i fråga och Stadsholmens hyresgäster ska få samma möjligheter som andra. Men innan Stadsholmens hus ens kan värderas ska Stockholms stadsmuseum göra en bedömning av fastigheten och därefter ska Stadsholmens styrelse behandla frågan. Läs mer i gårdagens DN och i förra veckans Stockholm City.

Hanne Kjöller skriver på DN:s ledarsida idag att hon inte vill ha fler skattesubventionerade miljonärer. Hon välkomnar därför folkpartiets beslut att stoppa ombildningen av kulturhusen.

Tillägg 070510
Vid Stadsholmens styrelsemöte den 9/5 presenterade Teres Lindberg (s) ett förslag om att avbryta alla ombildningar. Hans-Göran Olsson (fp) röstade emot förslaget, trots att partiet är emot försäljning av kulturhistoriskt intressanta hus. Ombildningsprocessen går nu vidare, men Stadsholmen kan stoppa ombildning av enskilda fastigheter vid senare styrelsemöten.

FAKTA
Stadsholmen är dotterbolag till Svenska bostäder AB och förvaltar många kulturhistoriskt intressanta byggnader, bl a på Skinnarviksberget, Vita bergen, Djurgården och i Gamla stan.

Exempel på Stadsholmens kulturhus: Horngatspucklen 2 A och Mäster Pers gränd, Vita bergen.
Foto: Stadsholmen (från deras webb)

En tvåbarnsfamilj utanför Trollhättan har löst problemet med att leva i ett välbevarat 1800-talshus på sitt sätt. Familjen Bohlin har gjort en tillbyggnad som helt skiljer sig från det gamla huset.

De båda husen är sammanbyggda med en låg mellandel som rymmer en hall. Där finns den gamla spånklädda ytterväggen kvar. Det gamla huset består av kök, badrum, barnrum och sovrum i ”salen”. I det nya huset finns vardagsrum med som mest 4,30 i takhöjd och ateljé/arbetsrum samt loft. I huset finns många äldre möbler och detaljer i original bevarade.

Familjen har ansträngt sig för att inte modernisera det äldre huset för mycket, utan bara gjort nödvändiga reparationer, såsom byte av bjälklag. Av de gamla golvplankorna, som gick att använda, har det blivit nya skåpluckor i köket. I samband med golvbytet sänktes golvet något för att få bättre takhöjd. Badrummet med duschkabin inreddes i ett utrymme som man ändå tvingades att göra om efter stora skador till följd av en läckande salttunna. Under en period fanns en mataffär i huset.

En idé var också att inte låta nya huset se alltför gammaldags ut, men de har ändå satt in ett äldre fönster och en dörr för att något binda samman huskropparna. Tillbyggnaden har spontade bräder i olika bredder. Det nya huset har en fått grå fasad (järnvitriol) för att skilja sig från det faluröda äldre huset.

Läs mer om familjen Bohlins hus och se bilder i en artikel i Göteborgs-Postens bostadsbilaga, GP Bostad, tidigare i år.

Foto: Anna von Brömssen, GP

Stockholms stadsmuseum har fyra museilägenheter som visar hur man levde i Stockholm under olika tider. Lägenheterna är öppna för bokade visningar och finns på:

• Blockmakarens hus på Stigbergsgatan (1920-tal i 1700-talshus)
• Barnrikehuset på Stickelbärsvägen (1930/40-tal)
• Stuckatörens våning på David Bagares gata (1880-tal)
• Kämpingebacken, Tensta (1960/70-tal)

Trots hyfsade besökssiffror kostar de mycket i hyra och drift. Den pågående ombildningen till bostadsrätter kan göra att en lägenhet, som ägs av Stockholmshem och idag upplåts hyresfritt, blir dyrare för museet. Även övriga lägenheter är hotade eftersom anslagen har minskat.

Läs mer om detta i en artikel i dagens DN och på Stockholms stadsmuseums hemsida.